Dagens arbetsskadesystem är uppbyggt av flera system: egenlivränta och efterlevanderänta från socialförsäkringarna, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning samt sjuklön från arbetsgivare. Därtill kommer kompletterande försäkringar från eventuella avtalsförsäkringar. Varje år anmäls ca 50 000 arbetsskador, varav 30 000 är arbetsolyckor och 20 000 arbetssjukdomar. Statens utgifter för arbetsskadeersättningar uppgår till drygt 6 miljarder kronor och betalas ut till ca 140 000 personer. Kritiker av denna struktur menar att incitamenten att komma till rätta med orsakerna bakom arbetsskadorna är svaga. Det finns t.ex. ingen aktör som har det övergripande ansvaret för rehabiliteringsprocessen, och arbetsgivarna har inte tillräckligt starka drivkrafter att minska risker och ta hand om skador. Regering och riksdag diskuterar för närvarande möjligheterna att se över systemen för att få förslag på reformer som skall bidra till bättre och mer effektiva socialförsäkringar. En del av detta system är arbetsskadeförsäkringen. Boken analyserar problemen inom den nuvarande arbetsskadeförsäkringen och presenterar andra alternativ och diskuterar dess för- och nackdelar.

Dagens arbetsskadesystem är uppbyggt av flera system: egenlivränta och efterlevanderänta från socialförsäkringarna, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning samt sjuklön från arbetsgivare. Därtill kommer kompletterande försäkringar från eventuella avtalsförsäkringar. Varje år anmäls ca 50 000 arbetsskador, varav 30 000 är arbetsolyckor och 20 000 arbetssjukdomar. Statens utgifter för arbetsskadeersättningar uppgår till drygt 6 miljarder kronor och betalas ut till ca 140 000 personer. Kritiker av denna struktur menar att incitamenten att komma till rätta med orsakerna bakom arbetsskadorna är svaga. Det finns t.ex. ingen aktör som har det övergripande ansvaret för rehabiliteringsprocessen, och arbetsgivarna har inte tillräckligt starka drivkrafter att minska risker och ta hand om skador. Regering och riksdag diskuterar för närvarande möjligheterna att se över systemen för att få förslag på reformer som skall bidra till bättre och mer effektiva socialförsäkringar. En del av detta system är arbetsskadeförsäkringen. Boken analyserar problemen inom den nuvarande arbetsskadeförsäkringen och presenterar andra alternativ och diskuterar dess för- och nackdelar.

Dagens arbetsskadesystem är uppbyggt av flera system: egenlivränta och efterlevanderänta från socialförsäkringarna, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning samt sjuklön från arbetsgivare. Därtill kommer kompletterande försäkringar från eventuella avtalsförsäkringar. Varje år anmäls ca 50 000 arbetsskador, varav 30 000 är arbetsolyckor och 20 000 arbetssjukdomar. Statens utgifter för arbetsskadeersättningar uppgår till drygt 6 miljarder kronor och betalas ut till ca 140 000 personer. Kritiker av denna struktur menar att incitamenten att komma till rätta med orsakerna bakom arbetsskadorna är svaga. Det finns t.ex. ingen aktör som har det övergripande ansvaret för rehabiliteringsprocessen, och arbetsgivarna har inte tillräckligt starka drivkrafter att minska risker och ta hand om skador. Regering och riksdag diskuterar för närvarande möjligheterna att se över systemen för att få förslag på reformer som skall bidra till bättre och mer effektiva socialförsäkringar. En del av detta system är arbetsskadeförsäkringen. Boken analyserar problemen inom den nuvarande arbetsskadeförsäkringen och presenterar andra alternativ och diskuterar dess för- och nackdelar.