Tjugo år har gått sedan Öst- och Västtyskland enades. Var fanns förändringens förebud innan Berlinmuren revs? I bristsamhällets vardagsliv? I skönlitteraturen? Kanske i handeln mellan Sverige och DDR? Hur upplevde invånarna i östra Tyskland de nya friheterna? Vad innebar den västtyska byråkratin med dess 200 000 lagar och förordningar? Vad gav försäljningen av landets åttatusen folkägda företag? Varför bekämpar tyska politiker fenomenet ostalgi, samtidigt som marknaden utnyttjar effekterna och räddar tiotusentals arbetsplatser? Svaren söker författarna bortom det kalla krigets avdankade retorik som alltför ofta bestämmer och banaliserar bilden av öst ännu idag. Kanske kan östtyska överlevnadsstrategier efter murens fall tjäna som förebild i kristider, där villkoren förändras över en natt. I där isen höll nyss skriver en svensk och fyra tyska forskare och praktiker, två från öst och två från väst, om östtyska erfarenheter omedelbart före och under enhetsprocessen.

Tjugo år har gått sedan Öst- och Västtyskland enades. Var fanns förändringens förebud innan Berlinmuren revs? I bristsamhällets vardagsliv? I skönlitteraturen? Kanske i handeln mellan Sverige och DDR? Hur upplevde invånarna i östra Tyskland de nya friheterna? Vad innebar den västtyska byråkratin med dess 200 000 lagar och förordningar? Vad gav försäljningen av landets åttatusen folkägda företag? Varför bekämpar tyska politiker fenomenet ostalgi, samtidigt som marknaden utnyttjar effekterna och räddar tiotusentals arbetsplatser? Svaren söker författarna bortom det kalla krigets avdankade retorik som alltför ofta bestämmer och banaliserar bilden av öst ännu idag. Kanske kan östtyska överlevnadsstrategier efter murens fall tjäna som förebild i kristider, där villkoren förändras över en natt. I där isen höll nyss skriver en svensk och fyra tyska forskare och praktiker, två från öst och två från väst, om östtyska erfarenheter omedelbart före och under enhetsprocessen.

Tjugo år har gått sedan Öst- och Västtyskland enades. Var fanns förändringens förebud innan Berlinmuren revs? I bristsamhällets vardagsliv? I skönlitteraturen? Kanske i handeln mellan Sverige och DDR? Hur upplevde invånarna i östra Tyskland de nya friheterna? Vad innebar den västtyska byråkratin med dess 200 000 lagar och förordningar? Vad gav försäljningen av landets åttatusen folkägda företag? Varför bekämpar tyska politiker fenomenet ostalgi, samtidigt som marknaden utnyttjar effekterna och räddar tiotusentals arbetsplatser? Svaren söker författarna bortom det kalla krigets avdankade retorik som alltför ofta bestämmer och banaliserar bilden av öst ännu idag. Kanske kan östtyska överlevnadsstrategier efter murens fall tjäna som förebild i kristider, där villkoren förändras över en natt. I där isen höll nyss skriver en svensk och fyra tyska forskare och praktiker, två från öst och två från väst, om östtyska erfarenheter omedelbart före och under enhetsprocessen.