Mångkulturellt Centrum – förlag

Alla kan samlas runt ett bord där maten är växtbaserad. Det finns människor som undviker animalier av en mängd olika skäl – hälsa, tro eller övertygelse. Vegansk mat är en riktig brobyggare.

Vad innebär svenskhet och hur får man se ut om man ska räknas som svensk? I Sverige menar vi vanligen att diskriminering hänger samman med faktorer som språk, namn, religion och kultur. Men även ras är en högst levande diskriminerande kategori i den svenska samtiden. I denna bok berättar adopterade och adoptivföräldrar om systematisk diskriminering i vardagen. Många har utvecklat en hög grad av medvetenhet om svenskhetens gränser. Ändå kan de vittna om hur svårt det är att bjuda motstånd mot vardagsrasismen. I Sverige råder en konsensusmentalitet i vardagen, och att undvika konfliktsituationer blir ofta viktigare än att markera avstånd mot rasistiska handlingar och ord. Att adopterade behandlas som om de inte vore ”riktiga” svenskar hanteras av de adopterade bland annat genom att de prövar olika identitetsstrategier kopplade till svensk respektive ursprungslandets kultur – de försöker leva upp till det omgivningen förväntar sig av dem. Adoptivföräldrarnas strategier handlar främst om att stärka barnen och ge dem kärlek, så att de ska klara av ett liv i ett samhälle där vardagsrasism ingår som grundförutsättning för alla som inte ser ”svenska” ut.

Kultur på dessa sidor handlar om vardagsfrågor: hur man hälsar, umgås och lever i Sverige. Det är viktigt att de normala skillnader som finns mellan människor, och de konflikter som kan uppstå när människor kommer till ett nytt land, inte beskrivs som olösliga problem. För det är de inte, så länge vi talar med varandra och intresserar oss för varandra. Razak Aboud är född i Irak, utbildad i Bulgarien och bosatt i Sverige sedan 1990.

In 1976 there were approximately 1,000 Iranian citizens in Sweden. Today over 80,000 individuals in Sweden are first or second generation Iranians - the second largest non-European community in the country, The anthology presents a number of indepth studies on the relations between the Iranian community and the broader Swedisg society. It begins with a historical outline and goes on to highlight both the challenges and opportunities Iranians have experienced in Swedish society. It also explores the changes that the Iranian community in Sweden has undergone through the process of adjustment to the new society, as well as the price paid for this adjustment. The contributors represent the academic disciplines of sociology, health care studies, cultural geography and education.

Vad händer med helgerna när man migrerar? Firar man ramadan annorlunda om man bor i Sverige? Kan man fira holi nomhus? Och hur förhåller man sig till specifikt inhemska traditioner, som till exempel den svenska versionen av julfirande? I Mellan påsk och kadir får vi ta del av olika Botkyrkabors firande av ramadan, påsk, newros, jul, och holi. Boken är rikt illustrerad med färgbilder, och bygger på dokumentationsmaterial insamlat inom ramen för projektet ”Helger och högtider – folklore, migration och kulturarv”, som genomfördes 1999–2005 på Mångkulturellt centrum i samarbete med Stockholms läns museum.

Rasism har långtgående konsekvenser för människors livsvillkor och för samhällets demokratiska grund. Samtidigt är rasism inte en naturordning utan ett politiskt problem som kan påverkas och på sikt åtgärdas. För att förändra rasism krävs kunskapsbaserat arbete och ändamålsenliga uppföljningsverktyg. Att mäta rasism utan att reproducera rasism är dock en utmanande uppgift. I denna bok undersöks frågan om att mäta rasism från en rad teoretiska och historiska synvinklar och ett konkret förslag presentas på hur rasismens effekter för olika befolkningsgrupper skulle kunna mätas: Balingsholmsmodellen. Denna modell kan användas för att undersöka hur rasism inverkar på människors livsvillkor på nationell och regional nivå.

Oili var fyra år gammal när hon 1942 skickades som krigsbarn, från Finland till Sverige. Fyra syskon, det yngsta bara två år, placerades hos fyra olika familjer i Småland. Oili hann fylla sju innan hon återvände till Finland, och till föräldrar hon nästan glömt. Riitta Lundeqvist, som i denna bok ger liv åt sin mammas historia, har i många år arbetat med flyktingar, bland annat på ett mottagningscenter för asylsökande. ”Strax efter det att jag hade börjat på centret slog det mig plötsligt att det var just en sådan flykting mamma var. Ensamkommande flyktingbarn kallas de barn som idag kommer utan vårdnadshavare. Om de finska barnen har man alltid sagt krigsbarn. Jag berättar nu om ett flyktingbarn som fick tillfälligt skydd i Sverige. Krigsbarnet Oili, som är min mamma.”

Tjugo år har gått sedan Öst- och Västtyskland enades. Var fanns förändringens förebud innan Berlinmuren revs? I bristsamhällets vardagsliv? I skönlitteraturen? Kanske i handeln mellan Sverige och DDR? Hur upplevde invånarna i östra Tyskland de nya friheterna? Vad innebar den västtyska byråkratin med dess 200 000 lagar och förordningar? Vad gav försäljningen av landets åttatusen folkägda företag? Varför bekämpar tyska politiker fenomenet ostalgi, samtidigt som marknaden utnyttjar effekterna och räddar tiotusentals arbetsplatser? Svaren söker författarna bortom det kalla krigets avdankade retorik som alltför ofta bestämmer och banaliserar bilden av öst ännu idag. Kanske kan östtyska överlevnadsstrategier efter murens fall tjäna som förebild i kristider, där villkoren förändras över en natt. I där isen höll nyss skriver en svensk och fyra tyska forskare och praktiker, två från öst och två från väst, om östtyska erfarenheter omedelbart före och under enhetsprocessen.

Vad vill Atay bli när han blir stor? Varför kan inte Ted koncentrera sig på lektionerna? Vad är det bästa med skolan för Deniz? Varför vill inte Walter ha sina Converse-skor i skolan? I denna bok möter vi pojkar i årskurs 6 i en skola i norra delen av Botkyrka. Genom att följa vardagslivet i skolan, lektioner och raster, fotbollsspelande och framtidsdrömmar, har René Leon Rosales studerat de villkor som både möjliggör och begränsar vilka elevpositioner pojkarna kan iscensätta. En bok om pedagogiska praktiker, maskulina normer samt samhälleliga förutsättningar och ideal. En bok om pedagogiska praktiker, maskulina normer samt samhälleliga förutsättningar och ideal. René Leon Rosales är etnolog, verksam vid Mångkulturellt centrum och Södertörns högskola. Vid framtidens hitersta gräns är hans doktorsavhandling.

"Stadsdelsutveckling - vad är det?" är en användarvänlig och gedigen handbok i det lilla formatet. Efter en kortfattad men koncis introduktion behandlas de olika leden i arbetet var för sig: processen, planeringen, organiseringen samt startegiska framgångsfaktorer. Varje kapitel avslutas med frågor för reflexion. Därefter följer en praktisk "verktygslåda" som innehåller ingående beskrivningar av ett dussintal metoder. Till varje metod hör också en manual, där den praktiska tillämpningen av metoden beskrivs konkret, steg för steg. Dessutom ger författaren råd om vilken utrustning som krävs, vilka samverkansformer som metoderna passar bäst till samt en uppskattning av tidsåtgång. Författaren Teresa Lindholm har själv arbetat med stadsutveckling i flera sammanhang, och har en bred och mångfacetterad bakgrund inom områden som brukar- och medborgardialog, utbildning, strategiskt utvecklingsarbete, utvärdering och intern kommunikation.

De rasistiska stereotyper och tänkesätt som förekommer i dagens samhälle, härrör i sista hand ur en lång tradition av vetenskapligt och ”finkulturellt” rastänkande i Europa. Detta är ett område kring vilket vi behöver gedigen kunskap – rasismen kan inte motarbetas enbart genom officiella fördömanden. Skeletten i garderoben behandlar frågor kring • begreppet rasism, dess innebörd och avgränsning, • det europeiska rastänkandets historiska uppkomst, • rasbegreppets användning inom biologin och antropologin, • darwinismens tillämpning på människan, samt • nazismens ideologi och socialpsykologi.

El libro es una compilación de relatos de la vida chilena en Suecia. Cada historia es una narración de los chilenos que llegaron a Suecia después de que el 11 septiembre 1973 derrocamiento del gobierno. Las páginas están cargadas de dolor, pérdidas, y sueños rotos, pero también de búsqueda, de encuentros y de nuevas esperenzas. Estos son los relatos de la vida de siete chilenos en Suecia, esta es la historia que para siempre une destinos y forma el legado cultural de nuevas generaciones par alas cuales Chile y Suecia están entrañablamente cerca. Som en del i projektet Att minnas migrationen har sju personer träffats under en längre tid och delat med sig av sina erfarenheter och berättelser om livet i Chile, migrationen och livet i Sverige. Gruppen leddes av Luis Salas, och deras samlade berättelser har nu resulterat i en bok.

Afrofobi är ett utbrett problem i dagens Sverige och berör 180 000 afrosvenskar av vilka 60% är utlandsfödda medan 40% är födda i Sverige. Frågan om afrofobi och afrosvenskars situation är inte en avgränsad integrationsfråga. Den är en grundläggande demokrati-, rättighets-, och jämlikhetsfråga. Afrofobi - en term använd bland annat inom FN - innebär fientlighet mot människor som har sin bakgrund i subsahariska Afrika och som tillhör den afrikanska diasporan. Afrofobi kan ta sig uttryck i verbala kränkningar, rumsliga utestängningar och fysiska angrepp liksom i systematisk rasdiskriminering inom exempelvis arbets- och bostadsmarknaden. "Handläggaren sorterade ut de jobb hon trodde att jag inte skulle vilja ha som en beslöjad somalisk kvinna - hon tog ifrån mig min makt att bestämma själv över vilken sorts jobb jag skulle kunna tänka mig att ansöka om. Jag blev inte frågad om jag skulle kunna tänka mig att jobba som personlig assistent för en man."

Ett interkulturellt perspektiv handlar om att skapa förutsättningar för en kultur av demokratiska, inkluderande möten. En kommunal organisation behöver verka för detta på flera sätt. Dels genom ett medvetet fokus på bemötande och mellanmänskliga relationer, dels genom att granska och utveckla strukturer i organisationen. Skriften presenterar på ett överskådligt sätt bakgrunden till det interkulturella perspektivet och ger exempel på hur detta perspektiv kan integreras i en kommunal vardagspraktik.

Det är just nu mer än 10 000 flyktingar som är mer eller mindre strandsatta på den grekiska ön. Flyktingarna lever i ett slags osäkert limbo, en väntan mellan två världar. Fotografen Angelica Harms har varit på Lesbos flera gånger under 2015–2018 för att dokumentera situationen och göra en insats som volontär i olika NGO:s. Nu utkommer boken "Lesbos – ett slags limbo" på Mångkulturellt centrums förlag. I boken undersöker Angelica situationen utifrån skärningspunkten mellan estetik, fotografi och antropologi. Boken är dubbelspråkig, svenska och engelska. There are currently more than 10,000 refugees more or less stranded on the Greek island. The refugees live in a kind of insecure limbo, waiting between two worlds. The photographer Angelica Harms has been to Lesbos several times in 2015-2018 to document the situation and to work as a volunteer in various NGOs. Now we publish the book "Lesbos - a kind of limbo" at the publishing house of the multicultural center. In the book, Angelica examines the situation from the point of intersection between aesthetics, photography and anthropology. The book is bilingual, Swedish and English

Denna rapport söker svar på frågan med utgångspunkt i Coronatidsarkivet, en intervjusamling om 200 intervjuer som Mångkulturellt centrum genomförde vid två intervjutillfällen i juni/juli 2020 och i februari 2021. Uppdraget genomförs inom ramen för Folkhälsomyndighetens arbete med att följa konsekvenserna av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder ur ett brett folkhälsoperspektiv. Mångkulturellt centrum (MKC) är en kommunal stiftelse vars uppdrag är att producera och sprida kunskap om de nya förutsättningar för demokratin som följer i spåren av migration och globalisering. Vi bedriver utbildning, forskning, bokutgivning, konstpedagogisk verkstad och specialbibliotek, samt anordnar utställningar, konferenser och offentliga samtal inom våra verksamhetsfält. Mångkulturellt centrum (MKC) är en kommunal stiftelse vars uppdrag är att producera och sprida kunskap om de nya förutsättningar för demokratin som följer i spåren av migration och globalisering.

Att få ta av sig arbetskläderna efter arbetsdagen och byta om. Till vardagskläder. Eller till finkläder?! Kläderna kan verkligen hjälpa till att markera skillnaden mellan vardag och helg. Den röda tråden i 2024 års Mångkulturella almanacka är kläder som har med speciella dagar att göra. Det kan vara särskilda kläder som man har på sig när man går till kyrkan eller moskén, eller kläder som visar tillhörighet till en grupp. Eller ett särskilt tillfälle i livet. I Mångkulturella almanackan hittar du alla de stora religionernas högtider, folkliga firanden, internationella dagar och mycket mer! Det finns dagar för funktionsvariationer, dagar för de nationella minoriteterna och dagar för hbtqia-frågor. Almanackan har också en alternativ namnlängd så att fler får fira namnsdag. Almanackan används av privatpersoner i hemmet men också som ett verktyg för planering och inkludering i verksamheter, skolor och på arbetsplatser.