En mans berättelse om hur han från att ha varit en stark, positiv, social och kaxig kille, sakta men säkert bryts ner. När Glenn, en vanlig kille i tjugoårsåldern och Bajengrabb, träffade Melinda blev han förälskad och hade precis börjat nå framgångar som skivbolagsdirektör. Glenns skivbolagsgrupp Antiloop och han själv, som exekutiv producent, fick en Grammis för sin musik som DJ, men i stället för att fortsätta sin resa mot toppen fick Glenn uppleva en mardröm som blev sann... ”Jag står och stirrar på tågen som passerar på andra sidan vattnet vid Karlbergsstation. Det är natt och klockan är 01.30. Den kända Tulo-reklamens neonljus är det enda som reflekterar min skugga. Bara femtio meter bort ligger Industrigatan 6 och där bor jag. Nu står jag här, det är vinter och svinkallt. Jag har stått här förut, men ska jag våga den här gången? Våga vadå kanske du undrar. Hoppa från S:t Eriksbron ner till Kungsholms strand! Från där jag står är det tio meter ner till gatan och när jag ligger där livlös, först då kanske hon fattar hur mycket jag älskar henne”. Vi är vana vid att läsa om män som misshandlar kvinnor. Det här är berättelsen om hur en kvinna fysiskt och psykiskt misshandlade och bröt ner Glenns självförtroende och hur han tog sig den långa vägen tillbaka. Än idag lever Glenn med skyddad identitet och Melinda har även haft besöksförbud. Vid flera tillfällen bröt hon mot besöksförbudet, Glenn ringde polisen och begärde hjälp. Svaret från polisen: Du är väl karl! I Sveriges rikes lag hittar vi ordet kvinnofrid, men var hittar vi ordet mansfrid?
