Idag är Norge är en stormakt på fiskodlingsområdet, med en världsledande position på »lakseoppdrett«. Sverige finns inte på kartan. Men för trettio år sedan var det alls inte självklart att det skulle bli så. Sverige producerade mer laxsmolt (laxungar) än Norge och låg längre fram än grannlandet på i stort sett alla grenar av akvakultur, särskilt inom mer miljövänliga produktionsformer. Svenska entreprenörer på området fanns, men nästan inga norska.

Hur kunde det då gå som det gick? Det är om det som den här boken handlar. Om hur den största svenska satsningen havererade, om de misstag som personerna bakom den - varav författaren var en - gjorde, om hur Tjernobylolyckan spelade in och om hur Sverige missade chansen att utveckla en ny betydande exportnäring. I förbifarten får Refaat El Sayed en viss rehabilitering.

Boken kan läsas som en historisk skildring av en fas i näringslivets utveckling, och om hur bestående strukturer försvårar framkomsten av nya. Den kan också läsas som en sedelärande berättelse om misstag man kan göra som entreprenör. Kanske finns mer att lära av en »misslyckandebok« än av de många på temat »gör som jag gjorde så blir du kanske lika rik«.

Arne Jernelöv är biolog och miljöforskare med ett speciellt intresse för fisk - under gymnasieåren var det genom odling av akvariefisk som han tjänade sina fickpengar, som preludium till den mer storskaliga fisk- och skaldjursodling som den här boken huvudsakligen handlar om.
    Före och efter detta (misslyckade) inhopp som entreprenör har han med större framgång varit forskningsdirektör vid Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL), huvudsekreterare och chef för Forskningsrådsnämnden (FRN), arbetat vid WHO, IOC/UNESCO och UNIDO samt som direktör för Miljö- och Rymdforskningsinstitutet (MRI) och International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA).
   Jernelöv är författare till såväl skönlitterära som facklitterära titlar.

Idag är Norge är en stormakt på fiskodlingsområdet, med en världsledande position på »lakseoppdrett«. Sverige finns inte på kartan. Men för trettio år sedan var det alls inte självklart att det skulle bli så. Sverige producerade mer laxsmolt (laxungar) än Norge och låg längre fram än grannlandet på i stort sett alla grenar av akvakultur, särskilt inom mer miljövänliga produktionsformer. Svenska entreprenörer på området fanns, men nästan inga norska.

Hur kunde det då gå som det gick? Det är om det som den här boken handlar. Om hur den största svenska satsningen havererade, om de misstag som personerna bakom den - varav författaren var en - gjorde, om hur Tjernobylolyckan spelade in och om hur Sverige missade chansen att utveckla en ny betydande exportnäring. I förbifarten får Refaat El Sayed en viss rehabilitering.

Boken kan läsas som en historisk skildring av en fas i näringslivets utveckling, och om hur bestående strukturer försvårar framkomsten av nya. Den kan också läsas som en sedelärande berättelse om misstag man kan göra som entreprenör. Kanske finns mer att lära av en »misslyckandebok« än av de många på temat »gör som jag gjorde så blir du kanske lika rik«.

Arne Jernelöv är biolog och miljöforskare med ett speciellt intresse för fisk - under gymnasieåren var det genom odling av akvariefisk som han tjänade sina fickpengar, som preludium till den mer storskaliga fisk- och skaldjursodling som den här boken huvudsakligen handlar om.
    Före och efter detta (misslyckade) inhopp som entreprenör har han med större framgång varit forskningsdirektör vid Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL), huvudsekreterare och chef för Forskningsrådsnämnden (FRN), arbetat vid WHO, IOC/UNESCO och UNIDO samt som direktör för Miljö- och Rymdforskningsinstitutet (MRI) och International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA).
   Jernelöv är författare till såväl skönlitterära som facklitterära titlar.

Idag är Norge är en stormakt på fiskodlingsområdet, med en världsledande position på »lakseoppdrett«. Sverige finns inte på kartan. Men för trettio år sedan var det alls inte självklart att det skulle bli så. Sverige producerade mer laxsmolt (laxungar) än Norge och låg längre fram än grannlandet på i stort sett alla grenar av akvakultur, särskilt inom mer miljövänliga produktionsformer. Svenska entreprenörer på området fanns, men nästan inga norska.

Hur kunde det då gå som det gick? Det är om det som den här boken handlar. Om hur den största svenska satsningen havererade, om de misstag som personerna bakom den - varav författaren var en - gjorde, om hur Tjernobylolyckan spelade in och om hur Sverige missade chansen att utveckla en ny betydande exportnäring. I förbifarten får Refaat El Sayed en viss rehabilitering.

Boken kan läsas som en historisk skildring av en fas i näringslivets utveckling, och om hur bestående strukturer försvårar framkomsten av nya. Den kan också läsas som en sedelärande berättelse om misstag man kan göra som entreprenör. Kanske finns mer att lära av en »misslyckandebok« än av de många på temat »gör som jag gjorde så blir du kanske lika rik«.

Arne Jernelöv är biolog och miljöforskare med ett speciellt intresse för fisk - under gymnasieåren var det genom odling av akvariefisk som han tjänade sina fickpengar, som preludium till den mer storskaliga fisk- och skaldjursodling som den här boken huvudsakligen handlar om.
    Före och efter detta (misslyckade) inhopp som entreprenör har han med större framgång varit forskningsdirektör vid Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL), huvudsekreterare och chef för Forskningsrådsnämnden (FRN), arbetat vid WHO, IOC/UNESCO och UNIDO samt som direktör för Miljö- och Rymdforskningsinstitutet (MRI) och International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA).
   Jernelöv är författare till såväl skönlitterära som facklitterära titlar.