Mariestads lagbok från år 1597 är unik. Bara från fyra svenska städer finns det handskrivna lagböcker bevarade. Handskriften återfinns idag på Kungliga biblioteket. En viss proveniens kan spåras av den på pärmen nästan bortnötta texten ”Mariestadtz Lagh book ANNO 1597” där också en av ägarna har präglat sitt namn: Leonard Rääf. På främre pärmens insida står med bläck Mariestads Rådstugu tillhörig. Enligt en anteckning högt upp på blad 1r skänktes handskriften den 24 januari 1852 till Kungl. Biblioteket ”af Hr Kammarjunkaren och Ridd. Leonard Rääf”. Leonard Fredrik Rääf (1786-1872), ”Ydredrotten” på Forsnäs i Östergötland, var en ultrakonservativ riksdagsman, lärd historiker och samlare, betydelsefull inte minst som medarbetare vid utgivandet av Svenskt diplomatarium och Swenska fornsånger, samt själv författare till den stora Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergötland. Hur, var och när Rääf hade införskaffat Mariestads Lagbok är okänt. Lagboken tillkom decenniet efter Mariestads grundläggning och bygger på Magnus Erikssons stadslag från omkring 1350-talet. Avskriften är gjord av stadsskrivaren i Mariestad Jacob Svensson Iller, även känd som Jacob skrivare. Redan 1865 framförde Carl Johan Schlyter tanken att handskriften var skriven av Jakob Svensson Iller. Hans namn visserligen inte finns i handskriften, men Schlyter såg likheterna i skrivstilen i andra handskrifter, där Iller uttryckligen uppger sig vara skrivaren. Lagtexten omfattar 188 sidor. Den innehåller ett stort antal anfanger, målade i vackra färger. Texten är präntad med en vacker handstil och i flera färger. En av de mer intressanta bilderna är en detaljerad teckning av ett skepp (sid. 216, fol. 46v) som har uppmärksammats i både fartygs- och historieböcker. Den är införd i kapitel 30 i köpmålabalken. Varför bilden av skeppet finns avbildat här är en gåta. Något sådant skepp kan inte ha funnits i Vänern och var Iller fått uppslaget till denna illustration lär vi aldrig få kunskap om. Efter lagtexten återfinns 16 sidor med avskrifter av handlingar som var av betydelse för den unga staden. Här finns även stadens privilegiebrev från den nionde oktober 1583. Handskriften utges nu genom Missalestiftelsen i Skara som tidigare har utgivit: Skaramissalet (2006), Swensk ordabok (2009) och Breviarium Scarense (I:2011, II: 2016).
