Den undersökta perioden omfattar kyrkorestaureringar under åren 1920-1960. Och de är många. Bara under åren 1934 - 1939 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-1952 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären av nyskapande renoveringar. Om dennna betydande epok finns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaureringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska kyrkorummen. De flitigast anlitade arkitekterna var under denna tid Axel Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. Denna bok syftar till att teckna en nyanserad bild av en kyrkorestaurerings epok med hänseende till Västergötland och de tre ovan nämnda arkitekterna. Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kunskapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinventering har skapat och som finns inlagt i Riksantikvarieämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av byggnaderna i sig själva. Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna.

Den undersökta perioden omfattar kyrkorestaureringar under åren 1920-1960. Och de är många. Bara under åren 1934 - 1939 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-1952 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären av nyskapande renoveringar. Om dennna betydande epok finns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaureringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska kyrkorummen. De flitigast anlitade arkitekterna var under denna tid Axel Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. Denna bok syftar till att teckna en nyanserad bild av en kyrkorestaurerings epok med hänseende till Västergötland och de tre ovan nämnda arkitekterna. Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kunskapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinventering har skapat och som finns inlagt i Riksantikvarieämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av byggnaderna i sig själva. Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna.

Den undersökta perioden omfattar kyrkorestaureringar under åren 1920-1960. Och de är många. Bara under åren 1934 - 1939 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-1952 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären av nyskapande renoveringar. Om dennna betydande epok finns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaureringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska kyrkorummen. De flitigast anlitade arkitekterna var under denna tid Axel Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. Denna bok syftar till att teckna en nyanserad bild av en kyrkorestaurerings epok med hänseende till Västergötland och de tre ovan nämnda arkitekterna. Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kunskapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinventering har skapat och som finns inlagt i Riksantikvarieämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av byggnaderna i sig själva. Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna.