Spoon Jacksons namn är starkt förknippat med hans kulturella aktiviteter innanför tjocka fängelsemurar i Kalifornien. Han har suttit inspärrad i snart 50 år så han har hunnit utveckla ett alldeles eget förhållningssätt till samhället och livet utanför fängelset – och i sitt eget inre. Man kan fråga sig: Hur hitta en möjlig väg tillbaka till samhället och ett värdigt liv? Den livstidsdömde Spoon Jackson gör just det när han utbrister: Jag är inte lycklig och jag kommer aldrig att bli lycklig, i fängelset En dag kommer jag att släppas fri, en dag, till ett vackert verkligt liv – eller till en vacker verklig död. Hursomhelst har jag hittat min plats i tillvaron, vilket är något som inte ens döden kan ta ifrån mig. Han verkar fullt medveten om den ödesdigra gärning han begått, men är även helt övertygad om konstens och skapandets positiva motkrafter. Spoon Jackson (f. 22 augusti 1957) har på grund av ett allvarligt brott i ungdomen suttit bakom lås och bom i snart femtio år. Väl i fängelset inledde han sin självrannsakan. Poesin fick han, mycket tack vare Judith Tannenbaum, upp ögonen för i San Quentin State Prison. I boken By Heart, där Spoons mentor och nära vän, Judith Tannenbaum, är medförfattare och båda berättar de sina livshistorier. Spoon är aktivt verksam på olika sätt och genom skilda medier: Konsten, musiken och förstås skrivandet bidrar till att hålla glöden vid liv. På nätet förekommer han i Rabbits of Realness ( Verklighetens kaniner ) som publicerar brev och diverse nyheter runt skrivandet som en drivande kraft.
