Heidruns Förlag – förlag

Maria Westerberg har skördat både skratt- och gråtretande reaktioner för sitt konstnärliga arbete vars energi, innehåll och mening hon alltid har hämtat ur skogen. Och på något sätt önskar hon återbörda detta till skogen. Som ett svar på trädens och det övriga växandets frågor. Eller som en replik till sina meningsmotståndare som i skogen enbart ser tillväxt, eller andra mätbara värden. Med sina utställningar, böcker och i dikter har Vildhjärta tagit ställning för skogens rätt att vara skog. Skogen finns också mellan träden, under dem och ovanför. Skogen finns till och med långt bortom de marker där den har sina rötter, nämligen i oss levande varelser som en känsla, en tillhörighet.

"Skogen strör ut sina pinnar framför mig som vore de ledtrådar till enkelheten. Och jag älgar på och plockar upp dem en och en. Som lockande pusselbitar ligger de, dessa fragment av betydelser bland rotvältor, mossor och gammelgranarna. De vill något med mig. Allt det som jag tappat bort får jag långsamt fatt på igen. Jag når det med handen. Jag samlar mig närmare mig själv där i grönheten. Med krokvuxenheter, ord och ögonblick. Med grå grenar, delar av anständighet, tid och små bitar av något som liknar frihet. Jag väljer skogen och den magiska ömhet som finns i varje pinne. Det är min revolution."Maria Vildhjärta Westerberg

Den andra sortens texter härrör från de spontana, känslomässiga reaktionerna på den mänskliga tragedi som kriget i Ukraina fört med sig. Kanske är boken helt enkelt ett litet försök att hålla vanmakten stången?

Dikterna och de korta prosatexterna låter två vitt skilda verkligheter speglas under det första halvåret 2022. Här och var glimtar humoristiska infall till, vintern går över i vår och våren i spirande grönska alltmedan kriget pågår och den ukrainska kartan blir välbekant också för oss som lever i en annan, skyddad del av Europa.  Boken avslutas med en svit starka fotografier av Mila Teshaieva, från Ukraina och från den dramatiska och plågsamma vårvintern 2022! Förhoppningen är också att boken kan fogas in i den motståndskraftiga solidaritet som är det enda svar man kan ge på detta brutala krig mot ett folk och en nation mitt i Europa. 

Det är också denna symbolik som finns med i konstnären Kristina W-Hedmans damastväv Hommage till Ukraina som vi tacksamt fått tillstånd att använda som bokomslag. Den ukrainska flaggans färger symboliserar ju det himmelsblå och jordens gula skörd i form av vete eller glimrande solrosfält, symboler också för både tro och hopp.  

Med den nya boken, Allt tar vägen, och de 25 tidigare diktsamling firar Bengt Berg i år 50-årsjubileum som författare. Han debuterade 1974 med Där drömmen slutar och sedan dess har han förutom poesin publicerat barnböcker, betraktelser, essäer, konstböcker och reseskildringar. Dikterna i en avdelning i den nya boken skulle kunna skulle kunna kallas experiment i enkelhet i sin ordknapphet. Medan andra är mera fritt flödande registreringar av den nordvärmländska miljö som Bengt Berg lever och rör sig i. Vardagliga tankar och känslor blandas tämligen fritt och friskt med mera livsfilosofiska resonemang eller reaktioner på de händelser som äger rum i samhället och runtom i världen. Mot en allvarsmättad fond kan humorns och infallens gnistor avteckna sig. En svit texter bygger på kopplingen till fotografier av både äldre och nyare datum medan en annan avdelning består av dikter som tillägnas andra poeter och författare som genom åren inneburit både djup vänskap och stor energiförmedling. 

Allt tar vägen slutar med ett vackert citat av Arundhati Roy, fyra rader som hjälper oss att möta nästa dag också i mörka tider:                                 

Kom ihåg detta: Vi är många och de är få.                                  De behöver oss mer än vad vi behöver dem.                                  En annan värld är inte bara möjlig, hon är på väg.                                  I en stilla dag kan jag höra henne andas.      

Om Bengt Berg: Flera böcker är skapade i samarbete med olika konstnärer: Lars Lerin, Karin Broos, Staffan Jofjell, Leif Nelson, Jörgen Zetterquist, Stig Olson, Kerstin Högstrand Nilsson, Horst Tuuloskorpi, Madhu Kaparath, filmaren Anders Berg och på senare år med min mobilkamera.

Dikterna uttrycks på ett lekfullt sätt, ofta på rim, ibland i tydlig dialog med kända dikter såsom Gustaf Frödings Jonte och Brunte. Här finns en stor språkglädje som lätt smittar av sig så att den som läser själv får lust att skriva sin egen dikt.   I Tänk om tusen myror skapar de fotografiska bilderna och dikterna ett samtal med varandra. Bilderna förmedlar blicken, dikterna klär tankar och känslor i ord. Både författare och fotograf har en stor produktion av böcker bakom sig och det är en stor glädje att kunna presentera deras gemensamma arbete i en konstnärligt utformad bok för både barn och vuxna.  

Sara Berg och Karin Frimodig är en författarduo, sedan 2009. Tänk om tusen myror är deras första gemensamma diktsamling, och deras 20:e bok tillsammans. De har tidigare gett ut Spöket i köket på Heidruns förlag. Sara Berg är författare och dramapedagog och Karin Frimodig är författare och barnbibliotekarie.

Horst Tuuloskorpi tillhör den svartvita fotogenerationen som på 1970-talet genom sina bilder öppnade våra ögon för omvärlden, både verkligheten nära ochlångt bort. Tuuloskorpi har genom sina numera klassiska fotografiska barnböcker bland annat skildrat livet på landet, skogsarbetarslitet i skogen. Mummel, boken om att föda barn har getts ut i Japan i flerfaldiga upplagor. Hans arbeten har visats på utställningar i Paris, Düsseldorf och på många platser i Sverige.

Efter att ha kallats mörkrummets ljussmed debuterar nu Horst i boken Tänk om tusen myror med bilder i färg och utforskar helt nya uttryck i konstnärskapet.  

I Selma Lagerlöfs anda heter det i statuterna för priset, en anmodan som förstås kan tolkas på olika sätt och ger möjlighet till vitt skilda beskrivningar. Men att den djupt humanistiska och medmänskliga källådern strömmar genom Lagerlöfs böcker är väl något att ta fasta på.

Som en vit atlantångare står Mårbacka där i den friska, värmländska grönskan. Men när Selma Lagerlöf återköpte gården var den ännu målad i falurött och belägen lite närmre marken. Mårbacka är värt sin egen historia och även den finns att ta del av i författarskapet. Ett berättelsens trofasta nav har Mårbacka varit, liksom en magnet för ständiga återkomster för en litteraturintresserad allmänhet. Litterära seminarier, program och allehanda marknader har funnit en både genuin och storslagen miljö här i hjärtat av Fryksdalen.År 1984 delades Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris ut för första gången och då till Birgitta Trotzig. Många, totalt 38 författare är de som tilldelats priset till och med 2021 som tilldelades Niklas Rådström. I "Kära Selma"! återges samtliga tacktal som hållits, det med undantag från ett fåtal författare som inte hållit några tal.Pristagarna vars tal återges i "Kära Selma!"Sara Lidman, Göran Tunström, Lars Ahlin, Kerstin Ekman, Lars Andersson, Lars Gyllensten, Tove Jansson, Georg Henrik von Wright, Ulla Isaksson, Rolf Edberg, Per Olov Enquist, Göran Palm, Kristina Lugn, Torgny Lindgren, Agneta Pleijel, Peter Englund, PC Jersild, Sigrid Combüchen, Birgitta Stenberg, Lars Jacobson, Barbro Lindgren, John Ajvide Lindqvist, Lars Gustafsson, Ellen Mattson, Klas Östergren, Kjell Johansson, Lotta Lotass, Stewe Claeson, Sara Stridsberg, Lars Norén, Carola Hansson, Kristina Sandberg, Monika Fagerholm, Niklas Rådström