Omkring sekelskiftet 1800/1900 var vetenskaperna om samhället i färd med att anta den form som vi känner dem vid i dag. I denna volym tillgängliggörs nu tre texter som står för fundamentalt olika sätt att närma sig frågorna om hur samhället kan studeras. Dessa texter uppmuntrar oss att ta ett steg tillbaka och ifrågasätta våra antaganden om vilken sorts kunskap som egentligen är möjlig att uppnå om samhällen, och hur vi kan uppnå den. Här introduceras även den i dag relativt okände protosociologen Gabriel Tarde, tidigare outgiven på svenska, som de senaste decennierna har upptäckts på nytt och blivit en stor inspiration för tänkare som Bruno Latour och Gilles Deleuze. En förståelse för Tardes syn på samhällsvetenskap kastar nytt ljus över Émile Durkheims projekt att göra sociologin till en positiv och exakt vetenskap fullständigt skild från alla andra. Vi får också tillfälle att jämföra Tardes och Durkheims olika arbetssätt med metoden hos den något senare Max Weber, och fråga oss varför det av dessa tre tänkare framför allt är Durkheim som har stått modell för det senaste århundradets sociologi.

Boken är försedd med ett informativt och reflekterande förord av Christopher Kullenberg, doktor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Omkring sekelskiftet 1800/1900 var vetenskaperna om samhället i färd med att anta den form som vi känner dem vid i dag. I denna volym tillgängliggörs nu tre texter som står för fundamentalt olika sätt att närma sig frågorna om hur samhället kan studeras. Dessa texter uppmuntrar oss att ta ett steg tillbaka och ifrågasätta våra antaganden om vilken sorts kunskap som egentligen är möjlig att uppnå om samhällen, och hur vi kan uppnå den. Här introduceras även den i dag relativt okände protosociologen Gabriel Tarde, tidigare outgiven på svenska, som de senaste decennierna har upptäckts på nytt och blivit en stor inspiration för tänkare som Bruno Latour och Gilles Deleuze. En förståelse för Tardes syn på samhällsvetenskap kastar nytt ljus över Émile Durkheims projekt att göra sociologin till en positiv och exakt vetenskap fullständigt skild från alla andra. Vi får också tillfälle att jämföra Tardes och Durkheims olika arbetssätt med metoden hos den något senare Max Weber, och fråga oss varför det av dessa tre tänkare framför allt är Durkheim som har stått modell för det senaste århundradets sociologi.

Boken är försedd med ett informativt och reflekterande förord av Christopher Kullenberg, doktor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Omkring sekelskiftet 1800/1900 var vetenskaperna om samhället i färd med att anta den form som vi känner dem vid i dag. I denna volym tillgängliggörs nu tre texter som står för fundamentalt olika sätt att närma sig frågorna om hur samhället kan studeras. Dessa texter uppmuntrar oss att ta ett steg tillbaka och ifrågasätta våra antaganden om vilken sorts kunskap som egentligen är möjlig att uppnå om samhällen, och hur vi kan uppnå den. Här introduceras även den i dag relativt okände protosociologen Gabriel Tarde, tidigare outgiven på svenska, som de senaste decennierna har upptäckts på nytt och blivit en stor inspiration för tänkare som Bruno Latour och Gilles Deleuze. En förståelse för Tardes syn på samhällsvetenskap kastar nytt ljus över Émile Durkheims projekt att göra sociologin till en positiv och exakt vetenskap fullständigt skild från alla andra. Vi får också tillfälle att jämföra Tardes och Durkheims olika arbetssätt med metoden hos den något senare Max Weber, och fråga oss varför det av dessa tre tänkare framför allt är Durkheim som har stått modell för det senaste århundradets sociologi.

Boken är försedd med ett informativt och reflekterande förord av Christopher Kullenberg, doktor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.