Sedan år 2010 har samtliga landsting infört vårdval i primärvården. Vårdvalsreformen ger människor rätt att själva välja vilken mottagning de vill gå till och ger vårdgivare rätt att etablera sig så länge de uppfyller grundläggande villkor. Hur fungerar valfriheten? Vad har reformen inneburit för vårdens kvalitet? Har vården blivit mer tillgänglig och effektiv i och med vårdvalet? Med utgångspunkt i studier av vårdvalet beskriver och analyserar denna rapport hur primärvården har utvecklats sedan vårdvalsreformen. De empiriska delarna är framför allt hämtade från studier av primärvården i Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Den sammantagna bilden är att tillgängligheten och valfriheten har ökat, helt i linje med vårdvalsreformens mål. Reformen tycks däremot inte ha löst problem med kontinuitet i kontakten med patienter eller med samordning med övrig hälso- och sjukvård. Det går inte att dra några tydliga slutsatser kring vårdvalets konsekvenser för jämlik tillgång till vård, samt vårdens kvalitet och effektivitet. Författare är Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Sedan år 2010 har samtliga landsting infört vårdval i primärvården. Vårdvalsreformen ger människor rätt att själva välja vilken mottagning de vill gå till och ger vårdgivare rätt att etablera sig så länge de uppfyller grundläggande villkor. Hur fungerar valfriheten? Vad har reformen inneburit för vårdens kvalitet? Har vården blivit mer tillgänglig och effektiv i och med vårdvalet? Med utgångspunkt i studier av vårdvalet beskriver och analyserar denna rapport hur primärvården har utvecklats sedan vårdvalsreformen. De empiriska delarna är framför allt hämtade från studier av primärvården i Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Den sammantagna bilden är att tillgängligheten och valfriheten har ökat, helt i linje med vårdvalsreformens mål. Reformen tycks däremot inte ha löst problem med kontinuitet i kontakten med patienter eller med samordning med övrig hälso- och sjukvård. Det går inte att dra några tydliga slutsatser kring vårdvalets konsekvenser för jämlik tillgång till vård, samt vårdens kvalitet och effektivitet. Författare är Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Sedan år 2010 har samtliga landsting infört vårdval i primärvården. Vårdvalsreformen ger människor rätt att själva välja vilken mottagning de vill gå till och ger vårdgivare rätt att etablera sig så länge de uppfyller grundläggande villkor. Hur fungerar valfriheten? Vad har reformen inneburit för vårdens kvalitet? Har vården blivit mer tillgänglig och effektiv i och med vårdvalet? Med utgångspunkt i studier av vårdvalet beskriver och analyserar denna rapport hur primärvården har utvecklats sedan vårdvalsreformen. De empiriska delarna är framför allt hämtade från studier av primärvården i Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Den sammantagna bilden är att tillgängligheten och valfriheten har ökat, helt i linje med vårdvalsreformens mål. Reformen tycks däremot inte ha löst problem med kontinuitet i kontakten med patienter eller med samordning med övrig hälso- och sjukvård. Det går inte att dra några tydliga slutsatser kring vårdvalets konsekvenser för jämlik tillgång till vård, samt vårdens kvalitet och effektivitet. Författare är Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.