Rättens möjlighet att förändra våra vardagstransporter är försumbar. Hur vi transporterar oss till vardags påverkas istället av makt, kön, klass, livsstil och värderingar. För jämställdheten är transporter centrala då de utgör en del av kvinnors och mäns livsval kopplade till familjebildning, bostadsort, boendeform och arbete. Rådande könsmönster innebär att Sveriges kvinnor och män har olika villkor beträffande transporter i vardagen samt att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns resmönster. I december 2001 antogs ett transportpolitiskt mål om ett jämställt transportsystem. I denna avhandling undersöks om målsättningen att uppnå ett transportsystem som passar både kvinnor och män uppfyllts. Studien visar att rätten är en maktfaktor, inte för förändring utan för att reproducera rådande könsrelationer och för att upprätthålla maktförhållandet mellan könen. Slutsatsen i avhandlingen är att transportpolitikens mål om ett jämställt transportsystem tjänar mer som en som en fasad och legitimation för att inget görs, än som ett rättsligt styrinstrument med syfte att främja människors möjlighet att forma samhället och sina liv. Wanna Svedberg är verksam som lärare och forskare på Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Rättens möjlighet att förändra våra vardagstransporter är försumbar. Hur vi transporterar oss till vardags påverkas istället av makt, kön, klass, livsstil och värderingar. För jämställdheten är transporter centrala då de utgör en del av kvinnors och mäns livsval kopplade till familjebildning, bostadsort, boendeform och arbete. Rådande könsmönster innebär att Sveriges kvinnor och män har olika villkor beträffande transporter i vardagen samt att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns resmönster. I december 2001 antogs ett transportpolitiskt mål om ett jämställt transportsystem. I denna avhandling undersöks om målsättningen att uppnå ett transportsystem som passar både kvinnor och män uppfyllts. Studien visar att rätten är en maktfaktor, inte för förändring utan för att reproducera rådande könsrelationer och för att upprätthålla maktförhållandet mellan könen. Slutsatsen i avhandlingen är att transportpolitikens mål om ett jämställt transportsystem tjänar mer som en som en fasad och legitimation för att inget görs, än som ett rättsligt styrinstrument med syfte att främja människors möjlighet att forma samhället och sina liv. Wanna Svedberg är verksam som lärare och forskare på Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Rättens möjlighet att förändra våra vardagstransporter är försumbar. Hur vi transporterar oss till vardags påverkas istället av makt, kön, klass, livsstil och värderingar. För jämställdheten är transporter centrala då de utgör en del av kvinnors och mäns livsval kopplade till familjebildning, bostadsort, boendeform och arbete. Rådande könsmönster innebär att Sveriges kvinnor och män har olika villkor beträffande transporter i vardagen samt att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns resmönster. I december 2001 antogs ett transportpolitiskt mål om ett jämställt transportsystem. I denna avhandling undersöks om målsättningen att uppnå ett transportsystem som passar både kvinnor och män uppfyllts. Studien visar att rätten är en maktfaktor, inte för förändring utan för att reproducera rådande könsrelationer och för att upprätthålla maktförhållandet mellan könen. Slutsatsen i avhandlingen är att transportpolitikens mål om ett jämställt transportsystem tjänar mer som en som en fasad och legitimation för att inget görs, än som ett rättsligt styrinstrument med syfte att främja människors möjlighet att forma samhället och sina liv. Wanna Svedberg är verksam som lärare och forskare på Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.