Ourika

Jag hämtades från Senegal när jag var två år, av Monsieur B, riddaren, som var guvernör där. Han drabbades av medlidande med mig när han en dag stod och såg slavar lastas på ett skepp som snart skulle lämna hamnen.

Så inleder Ourika sin levnadshistoria. Hon förs till Frankrike och växer upp i ett bildat och aristokratiskt hem, i skuggan av den pågående franska revolutionen. Som barn är hon lycklig; hon läser, leker, lär sig flera språk och är ovetande om att hon är annorlunda. Hennes framtid är ljus, ända tills hon en dag råkar överhöra ett samtal. Orden om henne, om hennes svarta hud, förändrar allt.

Madame de Duras (1777-1828) kortroman Ourika var en sensation när den gavs ut 1823. Berättelsen om Ourika fascinerade Goethe och inspirerade Stendhal. Romanen, det första försöket att låta en svart flicka sätta ord på sitt inre känsloliv, sattes upp som pjäs och diskuterades livligare än någon annan text i de litterära salongernas Paris. Nu, efter mer än två hundra år, ges den äntligen ut på svenska.

I svensk översättning av Vanja Södergren.