Med Frithiofs saga skapade Tegnér det verk, med vilket en svensk författare för första gången intagit en plats i världslitteraturen. Uppslaget att behandla ett fornnordiskt ämne hade han fått genom Oehlenschlägers Helge. Själva handlingen hämtade Tegnér från den fornnordiska Sagan om Frithiof den djärve, i vilken han dock gjorde flera ändringar.

Tegnérs avsikt var, enligt honom själv, "att framställa en poetisk bild av det gamla nordiska hjältelivet". Men verket skildrar i hög grad även människolivet i allmänhet, inte det yttre, tillfälliga, utan det inre och väsentliga. Kärnan i Frithiofs väsen är ett trotsigt vikingalynne: "Han sätter spetsen av sitt goda svärd på nornans bröst och säger: du skall vika." Till detta har Tegnér lagt ett drag av vemod och en längtan efter försoning och inre lugn.

Den yttre handlingen präglas av kärlekshistorien mellan Frithiof och Ingeborg, vilken leder till politiska konflikter, krig, guden Balders vrede, Frithiofs landsförvisning, hans återkomst och försoning.

Frithiofs saga är också ett verk där författaren visar upp en provkarta på svenska språkets möjligheter inom bunden dikt. För varje avdelning (sammanlagt 24 stycken) används ett unikt versmått, många för första gången på svenska. Det är här inte bara Tegnérs otvungna behandling av versmåtten som förtjänar att lyftas fram, utan även det att han förstod att välja versform allt efter det skiftande innehållet.

Denna utgåva innehåller en kort inledning av Tegnér själv samt förklaringar av namn och uttryck i den fornnordiska världen och mytologin.