Hur påverkas kreativitet och innovationsförmåga hos forskargrupper i bioteknik av sociala, kunskapsmässiga och fysiska miljöfaktorer? I sin bok Kreativa kunskapsmiljöer i bioteknik tar psykologen Sven Hemlin sin utgångspunkt i forskargruppens miljö snarare än i den enskilde forskaren för att studera kreativ verksamhet. Författaren bygger sina slutsatser på studier av forskningsledare och forskare verksamma i biotekniska grupper vid svenska universitet och företag.

Resultaten visar uttalanden som ledare och forskare gjort var för sig om kreativa miljöer. Läsaren får också reda på hur svaren skiljer sig mellan universitets- och företagsgrupper och mer eller mindre framgångsrika forskargrupper.

I slutsatserna som Hemlin drar presenteras ett recept i nio punkter där det bland annat framgår att en kreativ forskarmiljö kännetecknas av ett öppet, respektfullt gruppklimat med god atmosfär samt ett ledarskap som stödjer och kan ge återkoppling på idéer.

Boken vänder sig i första hand till forskare och forskningsledare vid universiteten och i industrin, men även till andra läsare som har intresse av kreativa miljöer.

Hur påverkas kreativitet och innovationsförmåga hos forskargrupper i bioteknik av sociala, kunskapsmässiga och fysiska miljöfaktorer? I sin bok Kreativa kunskapsmiljöer i bioteknik tar psykologen Sven Hemlin sin utgångspunkt i forskargruppens miljö snarare än i den enskilde forskaren för att studera kreativ verksamhet. Författaren bygger sina slutsatser på studier av forskningsledare och forskare verksamma i biotekniska grupper vid svenska universitet och företag.

Resultaten visar uttalanden som ledare och forskare gjort var för sig om kreativa miljöer. Läsaren får också reda på hur svaren skiljer sig mellan universitets- och företagsgrupper och mer eller mindre framgångsrika forskargrupper.

I slutsatserna som Hemlin drar presenteras ett recept i nio punkter där det bland annat framgår att en kreativ forskarmiljö kännetecknas av ett öppet, respektfullt gruppklimat med god atmosfär samt ett ledarskap som stödjer och kan ge återkoppling på idéer.

Boken vänder sig i första hand till forskare och forskningsledare vid universiteten och i industrin, men även till andra läsare som har intresse av kreativa miljöer.

Hur påverkas kreativitet och innovationsförmåga hos forskargrupper i bioteknik av sociala, kunskapsmässiga och fysiska miljöfaktorer? I sin bok Kreativa kunskapsmiljöer i bioteknik tar psykologen Sven Hemlin sin utgångspunkt i forskargruppens miljö snarare än i den enskilde forskaren för att studera kreativ verksamhet. Författaren bygger sina slutsatser på studier av forskningsledare och forskare verksamma i biotekniska grupper vid svenska universitet och företag.

Resultaten visar uttalanden som ledare och forskare gjort var för sig om kreativa miljöer. Läsaren får också reda på hur svaren skiljer sig mellan universitets- och företagsgrupper och mer eller mindre framgångsrika forskargrupper.

I slutsatserna som Hemlin drar presenteras ett recept i nio punkter där det bland annat framgår att en kreativ forskarmiljö kännetecknas av ett öppet, respektfullt gruppklimat med god atmosfär samt ett ledarskap som stödjer och kan ge återkoppling på idéer.

Boken vänder sig i första hand till forskare och forskningsledare vid universiteten och i industrin, men även till andra läsare som har intresse av kreativa miljöer.