Denna moralfilosofiska essä är ett försök att genom kritiska dialoger med bl.a. Heidegger, Wittgenstein, Freud och Nietzche visa att våra svårigheter med samvetet utgör bakgrund till alla våra relationsproblem, såväl moraliska, existentiella som psykiska. Kärlek går inte att skilja från samvete. Kärleken manar oss genom samvetet att öppna oss, att sträcka oss ut till vår medmänniska. Svårigheten är vårt motstånd, vår rädsla för kärlek och öppenhet. Och risken att vi döljer oss i det alltför individuella eller det alltför allmänna.

Denna moralfilosofiska essä är ett försök att genom kritiska dialoger med bl.a. Heidegger, Wittgenstein, Freud och Nietzche visa att våra svårigheter med samvetet utgör bakgrund till alla våra relationsproblem, såväl moraliska, existentiella som psykiska. Kärlek går inte att skilja från samvete. Kärleken manar oss genom samvetet att öppna oss, att sträcka oss ut till vår medmänniska. Svårigheten är vårt motstånd, vår rädsla för kärlek och öppenhet. Och risken att vi döljer oss i det alltför individuella eller det alltför allmänna.

Denna moralfilosofiska essä är ett försök att genom kritiska dialoger med bl.a. Heidegger, Wittgenstein, Freud och Nietzche visa att våra svårigheter med samvetet utgör bakgrund till alla våra relationsproblem, såväl moraliska, existentiella som psykiska. Kärlek går inte att skilja från samvete. Kärleken manar oss genom samvetet att öppna oss, att sträcka oss ut till vår medmänniska. Svårigheten är vårt motstånd, vår rädsla för kärlek och öppenhet. Och risken att vi döljer oss i det alltför individuella eller det alltför allmänna.