Dygd och last har varit centrala begrepp i det västerländska tänkandet ända sen Aristoteles och antiken, och de röner idag ett nyväckt intresse. Dygden har ständigt återkommit som inslag i individens utveckling och i samhällets önskan att fostra goda, rättrådiga medborare.

I Dygder och laster belyser författarna begreppens innebörder från förmodern tid och framåt. De beskriver rötterna till de sju dödssynderna och fördjupar sig i ämnen som tystnaden i klostren, hur de teologiska dygderna om att dominera, och hur dygdetänkandet legitimerade ståndssamhället. Dygdeläran sipprade ned genom samhällsskikten och skilda ideal såsom förnöjsamhet, blyghet, tålamod och patriotism kom att betonas underolika epoker.

Den tvärvetenskapliga författargruppen i Dygder och laster bidrar med nya perspektiv till detta pånyttfödda forskningsområde. Tankar om dygder bör artikuleras, granskas och diskuteras, och här undersöker forskarna hur olika aspekter påverkat sin samtid.

Dygd och last har varit centrala begrepp i det västerländska tänkandet ända sen Aristoteles och antiken, och de röner idag ett nyväckt intresse. Dygden har ständigt återkommit som inslag i individens utveckling och i samhällets önskan att fostra goda, rättrådiga medborare.

I Dygder och laster belyser författarna begreppens innebörder från förmodern tid och framåt. De beskriver rötterna till de sju dödssynderna och fördjupar sig i ämnen som tystnaden i klostren, hur de teologiska dygderna om att dominera, och hur dygdetänkandet legitimerade ståndssamhället. Dygdeläran sipprade ned genom samhällsskikten och skilda ideal såsom förnöjsamhet, blyghet, tålamod och patriotism kom att betonas underolika epoker.

Den tvärvetenskapliga författargruppen i Dygder och laster bidrar med nya perspektiv till detta pånyttfödda forskningsområde. Tankar om dygder bör artikuleras, granskas och diskuteras, och här undersöker forskarna hur olika aspekter påverkat sin samtid.