Jörgen Dicanders samling Folkliga koraler från Dalarna har sedan utgivningen i två delar på 1970-talet varit en inspirerande källa för sångare, tonsättare, arrangörer och musikforskare. Nu har de två delarna slagits samman till en, försetts med nya förord av Gunnar Ternhag och Ingrid Åkesson och tillgängliggörs därmed för en ny generation intresserade.

Ur Gunnar Ternhags förord till nyutgåvan av Folkliga koraler från Dalarna:

Folkliga koraler från Dalarna 12 utgavs 1975 respektive 1979. Det skedde under ett 1970-tal som såg en stark ökning av intresset för folkmusik i ett klimat där folkmusiken uppfattades på ett nytt sätt och dessutom framfördes i tidigare aldrig hörda former ()

Med ett växande intresse för folkliga koraler och med några som aktivt letade efter sådana melodier publicerades samlingarna Folkliga koraler från Dalarna 12. Tanken var att i samlad form servera ett intressant och direkt användbart melodimaterial för sångare, tonsättare och forskare. Formellt stod Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund som utgivare, i praktiken låg Dalarnas museum i Falun, min dåvarande arbetsplats, bakom utgåvorna. Det hela började för min del med en frank förfrågan från Jörgen Dicander, då komminister i Stora Tuna församling. Med sitt stora musikintresse och utgående från sin verksamhet i kyrkan hade han på egen hand inventerat tryck och arkiv efter uppteckningar av folkliga koraler från Dalarna. () Den samling som kom ut 1975 skulle enligt sammanställaren vara heltäckande, det vill säga innehålla alla kända folkliga koraler från landskapet. Det var bland annat den omständigheten som gjorde intryck på den blivande musikforskaren. Men det visade sig finnas fler melodier. Jörgen Dicander fortsatte sitt letande, utgåvan skapade dessutom en uppmärksamhet som fick andra att visa upp sina ägandes uppteckningar. Fyra år senare kunde vi tillsammans föra del två till trycket. Därmed fanns 197 folkliga koraler från Dalarna enkelt tillgängliga. Det är dessa båda utgåvor som här återutges i en sammanslagen volym.

Jörgen Dicanders samling Folkliga koraler från Dalarna har sedan utgivningen i två delar på 1970-talet varit en inspirerande källa för sångare, tonsättare, arrangörer och musikforskare. Nu har de två delarna slagits samman till en, försetts med nya förord av Gunnar Ternhag och Ingrid Åkesson och tillgängliggörs därmed för en ny generation intresserade.

Ur Gunnar Ternhags förord till nyutgåvan av Folkliga koraler från Dalarna:

Folkliga koraler från Dalarna 12 utgavs 1975 respektive 1979. Det skedde under ett 1970-tal som såg en stark ökning av intresset för folkmusik i ett klimat där folkmusiken uppfattades på ett nytt sätt och dessutom framfördes i tidigare aldrig hörda former ()

Med ett växande intresse för folkliga koraler och med några som aktivt letade efter sådana melodier publicerades samlingarna Folkliga koraler från Dalarna 12. Tanken var att i samlad form servera ett intressant och direkt användbart melodimaterial för sångare, tonsättare och forskare. Formellt stod Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund som utgivare, i praktiken låg Dalarnas museum i Falun, min dåvarande arbetsplats, bakom utgåvorna. Det hela började för min del med en frank förfrågan från Jörgen Dicander, då komminister i Stora Tuna församling. Med sitt stora musikintresse och utgående från sin verksamhet i kyrkan hade han på egen hand inventerat tryck och arkiv efter uppteckningar av folkliga koraler från Dalarna. () Den samling som kom ut 1975 skulle enligt sammanställaren vara heltäckande, det vill säga innehålla alla kända folkliga koraler från landskapet. Det var bland annat den omständigheten som gjorde intryck på den blivande musikforskaren. Men det visade sig finnas fler melodier. Jörgen Dicander fortsatte sitt letande, utgåvan skapade dessutom en uppmärksamhet som fick andra att visa upp sina ägandes uppteckningar. Fyra år senare kunde vi tillsammans föra del två till trycket. Därmed fanns 197 folkliga koraler från Dalarna enkelt tillgängliga. Det är dessa båda utgåvor som här återutges i en sammanslagen volym.

Jörgen Dicanders samling Folkliga koraler från Dalarna har sedan utgivningen i två delar på 1970-talet varit en inspirerande källa för sångare, tonsättare, arrangörer och musikforskare. Nu har de två delarna slagits samman till en, försetts med nya förord av Gunnar Ternhag och Ingrid Åkesson och tillgängliggörs därmed för en ny generation intresserade.

Ur Gunnar Ternhags förord till nyutgåvan av Folkliga koraler från Dalarna:

Folkliga koraler från Dalarna 12 utgavs 1975 respektive 1979. Det skedde under ett 1970-tal som såg en stark ökning av intresset för folkmusik i ett klimat där folkmusiken uppfattades på ett nytt sätt och dessutom framfördes i tidigare aldrig hörda former ()

Med ett växande intresse för folkliga koraler och med några som aktivt letade efter sådana melodier publicerades samlingarna Folkliga koraler från Dalarna 12. Tanken var att i samlad form servera ett intressant och direkt användbart melodimaterial för sångare, tonsättare och forskare. Formellt stod Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund som utgivare, i praktiken låg Dalarnas museum i Falun, min dåvarande arbetsplats, bakom utgåvorna. Det hela började för min del med en frank förfrågan från Jörgen Dicander, då komminister i Stora Tuna församling. Med sitt stora musikintresse och utgående från sin verksamhet i kyrkan hade han på egen hand inventerat tryck och arkiv efter uppteckningar av folkliga koraler från Dalarna. () Den samling som kom ut 1975 skulle enligt sammanställaren vara heltäckande, det vill säga innehålla alla kända folkliga koraler från landskapet. Det var bland annat den omständigheten som gjorde intryck på den blivande musikforskaren. Men det visade sig finnas fler melodier. Jörgen Dicander fortsatte sitt letande, utgåvan skapade dessutom en uppmärksamhet som fick andra att visa upp sina ägandes uppteckningar. Fyra år senare kunde vi tillsammans föra del två till trycket. Därmed fanns 197 folkliga koraler från Dalarna enkelt tillgängliga. Det är dessa båda utgåvor som här återutges i en sammanslagen volym.