Denna studie består av 11 kapitel och innehåller tre delar. Efter ett teoretiskt inledningskapitel om etnicitet och identitet får vi i tre kapitel följa ett urval brasilienemigranter för mer än hundra år sedan på deras odyssé och kulturella process att bli misionessvenskar. Detta blir belyst utifrån hittills opublicerat material i form av emigrantpoesi, minnesanteckningar, brev och muntligt traderade berättelser, där kulturmötena står i fokus. Hur de svenska emigranterna och deras ättlingar kom att grunda Villa Svea och senare staden Oberá i Misiones, Argentina, skildras genom tre lokala historieskrivares ögon. Med hjälp av personnamnen belyses sedan det svenska kulturbevarandet men också främmande påverkan. I kapitel 4 förflyttar vi oss till 1990-talet och redovisningen av en rad undersökningar som författaren företagit rörande svenskhetens nya gränser, etnicitet och språk- och kulturbevarande. Av speciellt intresse är de kulturella gränsdragningarna "vi" - "dom" och om/hur dessa upprätthålls. I den andra delen (kap. 5-10) har infogats författarens dialektundersökningar i Bjurholm, för att bereda marken för en jämförelse mellan emigrant- och dialektmaterialet, med fokus på tvåspråkighet och bidialektism, som avhandlas i slutkapitlet jämte övriga relevanta identitets- och etnicitetsfaktorer. Här finns många likheter men också en del skillnader som ligger inbyggda i tidsfaktorn. Medan misiones-svenskans dagar snart är räknade av brist på talare, torde bjurholmsdialekten bestå ännu en tid, trots allt tal om de utjämnande tendenser som förekommer.

Denna studie består av 11 kapitel och innehåller tre delar. Efter ett teoretiskt inledningskapitel om etnicitet och identitet får vi i tre kapitel följa ett urval brasilienemigranter för mer än hundra år sedan på deras odyssé och kulturella process att bli misionessvenskar. Detta blir belyst utifrån hittills opublicerat material i form av emigrantpoesi, minnesanteckningar, brev och muntligt traderade berättelser, där kulturmötena står i fokus. Hur de svenska emigranterna och deras ättlingar kom att grunda Villa Svea och senare staden Oberá i Misiones, Argentina, skildras genom tre lokala historieskrivares ögon. Med hjälp av personnamnen belyses sedan det svenska kulturbevarandet men också främmande påverkan. I kapitel 4 förflyttar vi oss till 1990-talet och redovisningen av en rad undersökningar som författaren företagit rörande svenskhetens nya gränser, etnicitet och språk- och kulturbevarande. Av speciellt intresse är de kulturella gränsdragningarna "vi" - "dom" och om/hur dessa upprätthålls. I den andra delen (kap. 5-10) har infogats författarens dialektundersökningar i Bjurholm, för att bereda marken för en jämförelse mellan emigrant- och dialektmaterialet, med fokus på tvåspråkighet och bidialektism, som avhandlas i slutkapitlet jämte övriga relevanta identitets- och etnicitetsfaktorer. Här finns många likheter men också en del skillnader som ligger inbyggda i tidsfaktorn. Medan misiones-svenskans dagar snart är räknade av brist på talare, torde bjurholmsdialekten bestå ännu en tid, trots allt tal om de utjämnande tendenser som förekommer.

Denna studie består av 11 kapitel och innehåller tre delar. Efter ett teoretiskt inledningskapitel om etnicitet och identitet får vi i tre kapitel följa ett urval brasilienemigranter för mer än hundra år sedan på deras odyssé och kulturella process att bli misionessvenskar. Detta blir belyst utifrån hittills opublicerat material i form av emigrantpoesi, minnesanteckningar, brev och muntligt traderade berättelser, där kulturmötena står i fokus. Hur de svenska emigranterna och deras ättlingar kom att grunda Villa Svea och senare staden Oberá i Misiones, Argentina, skildras genom tre lokala historieskrivares ögon. Med hjälp av personnamnen belyses sedan det svenska kulturbevarandet men också främmande påverkan. I kapitel 4 förflyttar vi oss till 1990-talet och redovisningen av en rad undersökningar som författaren företagit rörande svenskhetens nya gränser, etnicitet och språk- och kulturbevarande. Av speciellt intresse är de kulturella gränsdragningarna "vi" - "dom" och om/hur dessa upprätthålls. I den andra delen (kap. 5-10) har infogats författarens dialektundersökningar i Bjurholm, för att bereda marken för en jämförelse mellan emigrant- och dialektmaterialet, med fokus på tvåspråkighet och bidialektism, som avhandlas i slutkapitlet jämte övriga relevanta identitets- och etnicitetsfaktorer. Här finns många likheter men också en del skillnader som ligger inbyggda i tidsfaktorn. Medan misiones-svenskans dagar snart är räknade av brist på talare, torde bjurholmsdialekten bestå ännu en tid, trots allt tal om de utjämnande tendenser som förekommer.