Umeå Universitet – förlag

År 2014 stod Umeå universitet värd för konferensen Svenska språkets historia som genomfördes för trettonde gången, denna gång under temat Historia och språkhistoria. I denna samlingsvolym publiceras nu arton av de föredrag som hölls under konferensen. Här behandlas filologin som metod och praktik, vad de vikingatida runstenstexterna kan avslöja om sina upphovsmän och läsare samt ordföljden i stockholmsk lågtyska men dessutom finns i volymen studier av svenskans morfologi, syntax, ordförråd och stilistik. Eftersom såväl enskilda språkhistoriska problem som teori och metod diskuteras täcker volymen ett mycket brett spektrum av språkhistoriska frågeställningar. Boken har redigerats av Daniel Andersson, Lars-Erik Edlund, Susanne Haugen och Asbjørg Westum, alla verksamma i ämnet nordiska språk vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Utgivningen sker i samarbete mellan Institutionen för språkstudier och Kungl. Skytteanska Samfundet.

SUKKA är ett nätverk grundat 1994 som mötesforum för forskare som intresserar sig för finsktalande barns språkutveckling. Ett centralt tema i de workshoppar som anordnas av SUKKA-nätverket har varit revitaliseringen av minoritetsspråk i Norden. Inom nätverket har särskilt diskuterats frågor som rör språkplanering på både samhälls- och individnivå liksom hur minoritetssamhället bör vara utformat för att svara mot barnens och ungdomarnas behov. Låt mig ha kvar mitt språk är den tredje rapporten från SUKKA-nätverket. Artiklarna i denna samling behandlar främst språk- och identitetsutvecklingen hos barn och ungdomar som tillhör de nordiska minoriteterna och frågor kring hur utbildningsväsendet tar hand om dessa barn. Artikelförfattarna är nordiska forskare inom språk- och kulturvetenskap.

Den fred som undertecknades i Fredrikshamn hösten 1809 var den mest svidande i Sveriges historia. I ett slag delades det svenska riket i två delar. Gränsen drogs längs Torne älv och delade de finskspråkiga socknarna mitt itu. Tornedalingarna hamnade därigenom i två olika nationalstatsprojekt, samtidigt också i två olika moderniseringsprojekt. I boken Både finsk och svensk undersöker Lars Elenius vilka konsekvenser delningen fick för den finskspråkiga minoriteten på den svenska sidan. Den långa sammanhängande tiden med Finland i en gemensam nationalstat gjorde att Svenska Tornedalen blev ett både politiskt och kulturellt omtvistat gränsområde. Under perioden 1850-1939 genomgick Svenska Tornedalen en revolutionerande modernisering som helt förändrade den finskspråkiga minoritetens livsbetingelser. Under samma tidsperiod förändrades språkpolitiken i folkskolan från en tolerant inställning till det finska språket, till en mer inskränkt assimileringspolitik. Som bakgrund till förändringen anger författaren det upplevda hotet från Ryssland, den laestadianska väckelsen och den finska nationalismen. Svenska Tornedalens integrering i den svenska nationalstaten fick djupgående konsekvenser för den finska kulturen och för det finska språket. Elenius ägnar särskilt uppmärksamhet åt språkbytesprocessen i Övertorneå kommun. Genom att jämföra moderniseringens förlopp på den svenska och finska sidan visar författaren hur olika faktorer påverkade övertorneåbornas språkstrategier. Undersökningen resulterar i en ny syn på sambandet mellan språk, etnicitet och nationalism.

Denna avhandling tar sin utgångspunkt i terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001. Dessa dramatiska händelser gav upphov till en mängd retoriska responser världen över, vilka i stor utsträckning handlade om att formulera säkerhetspolitiska problem, hotbilder, förknippade med internationell terrorism. Hotbilderna åtföljdes också av förslag på åtgärder mot den internationella terrorismen. I avhandlingen analyseras tre tal av Sveriges statsminister Göran Persson och tre tal av Rysslands president Vladimir Putin. En retorisk analysmodell som kan användas för att beskriva och värdera säkerhetspolitiska retoriska responser har tagits fram. Analyserna visar att Perssons och Putins retoriska responser i stor utsträckning vilar mot likartade dikotomiska omvärldsuppfattningar. Demokrati ställs mot terrorism. Civilisation ställs mot barbari. Sådana polariserande problembeskrivningar bedöms minska möjligheten för åhörarna att komma fram till informerade ställningstaganden i frågan. I stället efterfrågas mer nyanserade resonemang och tydligare formulerade medel och mål med åtgärdsförslagen. Maria Dahlin är språkvetare och verksam vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

I takt med att medier och kommunikationer utvecklas, ökar också kontakterna mellan olika språk och kulturer. Arbetsmigrationer och flyktingströmmar förändrar ständigt den språkliga och etniska världskartan. Globalisering och europeisk integration skapar nya minoriteter och väcker nya frågor om möjligheterna till förståelse över språk- och kulturgränser. De 23 artiklarna i antologin När språk och kulturer möts behandlar både historiska och nutida exempel på språk- och kulturmöten. Kontakterna mellan finskt och svenskt bildar ett huvudtema. Några artiklar uppehåller sig vid kontinentala och utomeuropeiska områden, men tyngdpunkten ligger på nordiska förhållanden. Särskilt uppmärksammas de finska och samiska minoriteterna på Nordkalotten. På ett initierat och tankeväckande sätt illustrerar artiklarna ett brett urval av de frågor som uppstår i möten mellan olika språk och kulturer. Språkforskare i Sverige och Finland belyser frågor kring språkgränser, tvåspråkighet, språkbyte, översättning, lånord och dialekter. I kulturhistoriskt inriktade artiklar behandlas kulturmöten i olika områden med språklig, religiös och kulturell mångfald. Boken presenterar aktuell forskning på ett lättillgängligt sätt och vänder sig till alla med intresse för de frågor som uppstår när språk och kulturer möts.

This thesis reports on a study, which investigated the process of early foreign language learning in a classroom context and the functions of multi-word units of language known as formulaic sequences in the oral language production of young foreign language learners. A classroom with 11 students in the age range 9 to 11 years was observed and video recorded for 16 sessions (90 minutes per session). The observations were accompanied by two elicitation tasks. 10 sessions out of the 16 sessions of the collected speech samples were transcribed chronologically. In the next step, formulaic sequences were identified based on pre-established criteria, which were further developed during the analysis. The data was analyzed in order to identify the functions of formulaic sequences in learners' oral language production in addition to the inter-learner variations in the application of formulaic sequences for different functions. The results revealed evidence of incidental learning of formulaic sequences from input; the language input provided instances for the learners to learn multi-word units. In addition, formulaic sequences played different roles in the language production of the learners. These sequences helped young language learners to overcome their lack of knowledge, to improve their fluency, and to enjoy some language play. Formulaic sequences were used as a strategy to economize effort on processing and also to buy time for processing. The findings of the study suggested that language users might introduce dis-fluency in the production of their sequences in order to buy time for further processing. Moreover, the data provided examples illustrating communicative functions of formulaic sequences where the use of formulaic sequences was affected by the relationship between the speaker and listener. The analysis revealed that although all the learners applied formulaic sequences in their language production, there was a great variation among individual learners in their intention and the extent of the application of formulaic sequences. Some learners used these sequences to be able to extend their utterances and produce more of the language, whereas other learners used them to avoid further language production. In sum, it seemed that individual learners' different personalities, needs or limitations served as explanation for the application of formulaic sequences in different contexts.

How do literary works employ language to evoke sense impressions? This is the question addressed in this dissertation, triggered by the oeuvre of contemporary American author and multimedia artist Shelley Jackson. Inspired by the recent wave of sensory scholarship in the humanities and guided by the philosophers Gilles Deleuze and Félix Guattari’s theories on art and writing, this study develops a notion of literary phantom sensations. Drawing upon Deleuze's notion of the virtual as real but not actual, ”phantom” is not meant to indicate a pale shadow of real sensations, but the intensely perceived realness of phantom limb phenomena. Furthermore, Jackson's particularly sensual writing style is described in terms of body writing and object writing, and put in the context of other politically experimental writers such as Djuna Barnes, Neil Bartlett, Brigid Brophy and Leonora Carrington, together forming a minor writing for queers to come. This dissertation makes a contribution of literary, cultural, feminist and queer studies.

This study examines how Gothic themes, conventions and concepts are reinvented or developed in selected works of contemporary interactive fiction. The Gothic indicates what fundamentally troubles conceptions of subjectivity. As subjects are constructed in increasingly indefinite and diverse ways in contemporary fiction, the genre is a particularly salient object of study in literary and cultural discourses. Interactive fiction is relevant to critical discourses because it elucidates the relationships between codex-based print literature and computer-mediated narrative generation. The works investigated in this dissertation include Anchorhead, by Michael S. Gentry (1998), Nevermore, by Nate Cull (2000), Slouching Towards Bedlam, by Star C. Foster and Daniel Ravipinto (2003) and Madam Spiders Web, by Sara Dee (2006). As several of these works are highly intertextual, this study also encompasses comparative analyses of texts written by Edgar Man Poe, Bram Stoker and H. P. Lovecraft. The Gothic in Contemporary Interactive Fictions contributes to discourses with Gothic scholarship, literary scholarship and digital media studies.

Vad har dagens cityfestivaler med gamla hembygdsböcker att göra? Vilka samband finns mellan landskapsblommor och moderna länsmuseer? Hur kommer det sig att man i Jämtland samlas för att hylla en "President", medan man i Blekinge har svårt att uppleva kulturell samkänsla inom landskapet? Dessa är några av de frågor om identitet och gemenskap som diskuteras i denna bok. Tillhörigheter i kulturella kollektiv, platsens betydelser och strävan efter hållbara identiteter präglade 1900-talet. I boken undersöks vilka relationer som upprättas mellan kulturen, historien och rummet. Med utgångspunkt i landskapen Blekinge och Jämtland granskas hur regionala identiteter uttrycks i olika medier och i sociala sammanhang. Anders Häggström är etnolog och verksam vid Institutionen för kultur och medier vid Umeå universitet.

To say that Gypsy and/or Traveller and/or Romany life stories have existed on the periphery of literary studies can be considered an understatement. In this study of the relational self, Narrating Gypsies, Telling Travellers, examines the discursive and structural complexities involved in the practices of writing and speaking in the production process and narrative trajectories of the life stories of Gordon Sylvester Boswell (1970), Nan Joyce (1985), Jimmy Stockins (2000), and Jess Smith (2002 and 2003). The study emphasizes relational aspects of self-construction, which includes links to the national (hi)stories of Scotland, Ireland and England. Beginning with an eighteenth-century scaffold confession and moving through colonial narratives, the study follows a discursive path that re-emerges and reverberates in the spoken and/or written words of the life story narrators. The study problematizes the effectiveness of resistance as the historical depth and relationally produced dual-nature of domination is analysed. Above all the study positions modes of domination and self-domination within processes of forgetting forged through consensual, subtle and coercive practices related to points of view and the taken-for-granted.

Es indudable que León de Greiff, uno de los poetas mayores de Colombia, abrió nuevos senderos en las letras hispanas. Su obra, sin embargo, no ha sido lo suficientemente estudiada y, por lo tanto, lo suficientemente valorada. Cómo acercarnos al delicioso enigma de su lenguaje y al trasfondo musical de sus versos? ¿Es posible, por ejemplo, comprender sus textos sin tener en cuenta los aspectos filosóficos allí encerrados? Probablemente no. ¿Y en qué consistió el «vanguardismo» de sus primeras creaciones según sus propios contemporáneos? Poeta para poetas pero también »Vikingo de río» como solía llamarse en sus versos. «?Podríamos referirnos al «efecto Bolombolo-Korpilombolo» en su obra, para definir, al meos en parte, no sólo su relación filosófica con la literatura ? El Bolombolo colombiano, verde y tropical, y el Korpilombolo sueco, ártico y distante, bien podrían cumplir dicha función. Hacia tales antípodas geográficas convergen, sin embargo, la «Nada trascendente», la «Noche» ululante, que dio sentido a su obra. Tales fueron, entre otros, algunos de los interrogantes que los asistentes a las secciones del simposio internacional «Suecia y León de Greiff (1895-1976)» buscaron responder y formular en las universidades de Estocolmo y Umeå y en la norteña población de Korpilombolo en el año 2004. Con la presente edición, la universidad de Umeå presenta al hispanismo internacional, tanto en Europa como en el continente americano, los resultados de dichas secciones.

El mayor exilio latinoamericano que alcanzó Suecia en las décadas de 1970 y '80, fue el originado por las dictaduras en el Cono Sur. Esta migración transatlántica viene retratada en cuentos y novelas, escritos por autores latinoamericanos que han residido en Suecia. Sontextos, escritos en castellano, que narran las experiencias de esta exilio. El centro de interés en el presente estudio, es la autorrepresentación en la narrativa que tiene como tema el exilio del Cono Sur en el Suecia. Partiendo de una noción de la identidad como relacional, examina la manera en que la subjetividad en el exilio es enmarcada por fronteras de nacionalidad, de etnicidad y de género. También indaga en la negociación, los cruces híbridos y la resistencia del subalterno, frente a dichas fronteras. La indentidad del exilio representada en nuestro corpus de estudio, se manifesta como concionada por un legado obsucor, originado por los confictos políticos que emanaron el exilio del Cono Sur a Suecia, y constituido por memorias de torturas, encarcelamientos y violencia. Este aspecto en la autorepresentación del exilio, también es una problemática que es observada y analizada en la presente tesis doctoral.

Harry Martinsons Wortbildungen haben eine besondere Funktion in seinen Werken. Sie können eine Erfahrung oder ein komplexes Gefühl in einem einzigen Wort zusammenfassen und ausdrücken. Dank ihres komprimierten Inhalts und neuer Form wecken sie die Aufmerksamkeit des Lesers und erfüllen ihren Zweck: ein Verständnis für das, was er vermitteln will. Die Arbeit befaßt sich mit Neuwörtern in zwei selbstbiographisch geprägten Romanen und deren deutschen Übersetzungen. Mit Hilfe eines Analyse-Modells werden sowohl Übereinstimmungen als auch Abweichungen untersucht. Das Resultat zeigt die Schwierigkeiten auf, mit denen der Übersetzer konfrontiert ist - sowie die Konsequenzen, welche durch Vereinfachungen, Auslassungen oder Umschreibungen entstehen können. The style of the Swedish writer Harry Martinson is characterised by a large number of conspicuous and creative word-formation units, which have a special function in his writing. One single word might summarise and denominate an experiance or a complex emotion, sometimes using an exact description, sometimes using a metaphor. The content and the novelty of such nonce forms catch the reader´s or listener´s attention, achieving the intended effect: to make the reader understand what Martinson wants to convey. The present study is an analysis of the neologisms used in two of Martinson's semiautobiographical novels and their German translations. The object of the study is twofold: firstly to show that the great variety of nonce words-formations as well as their semantics provide the special stylistic markers of the texts, and secondly to draw more general conclusions about the effect of target languages regarding the form, content and function of the units in the texts, as well as their effect on the reader, the concept of equivalence is central. Correspondences and deviations are analysed applying a model specifically designed for the purpose and based in relevant theories. The results illustrate both the various problems a translator must seek to solve and the consequences that simplifications, omissions, and paraphrases might have on the meaning and effect of the text.

Die Schriften des Schulmanns und Sprachwissenschaftlers Max Wilhelm Götzinger (1799-1856) bilden die Grundlage dieser Untersuchung. Sein sprachwissenschaftliches Werk, das in der bisherigen Forschung wenig Berücksichtigung fand, nimmt in vieler Hinsicht Theorien, Ideen und Systeme der heutigen synchronen Sprachwissenschaft vorweg. Das Ziel der Arbeit ist es, Götzingers Beiträge auf den Gebieten der Didaktik, Grammatik und Dialektologie näher zu beschreiben und sie sowohl in Bezug auf den Erkenntnisstand seiner Zeit als auch auf den der heutigen, einschlägigen Linguistik zu bewerten.

Die Frage nach der Bedeutung des expliziten Wissens für das erfolgreiche Fremdsprachenlernen wird in dieser Arbeit aus einer neuen Perspektive betrachtet. Hier wird die etwaige Korrelation zwischen Vorstellungen von grundlegenden grammatischen Begriffen und der Fähigkeit, korrekte Sätze zu produzieren, fokussiert. Die konkrete Untersuchung beschäftigt sich mit dem Begriff ,Nebensatz', und Informanten sind schwedischsprachige Deutschlerner. Didaktische Implikationen hinsichtlich Sprachbeschreibung und Unterrichtsgestaltung runden die Arbeit ab.

The present volume includes seven articles by Swedish Slavists presented at the Fourteenth International Congress of Slavists, which was held in Ohrid, Macedonia, in September 2008. The articles cover the following topics: Russian historical parish names, Hunno-Bulgarian loanwords in the Slavic languages, linguistic variation in the spoken language of contemporary Czech television, seventeenth-century translations of German and Dutch phraseologisms into Russian, the history of the translation of the South Slavic folk ballad "The Wife of Hasan Aga" into Swedish, the image of women in the works of the Polish weiters Natasza Goerke and Olga Tokarczuk, and the use of irony in Soviet totalitarian and anti-totalitarian discourse.