Birgitta Roeck Hansen – författare

ARTIKLARNA I DENNA VOLYM presenterades vid en konferens om äldre europeiska storskaliga kartor som ägde rum på Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet den 27-28 november 2003. Konferensens syfte var att lägga fram de preliminära resultaten från forskningsprojektet "Nationalutgiva av de geometriska kartorna” och att utbyta idéer med forskare från projekt med liknande inriktning. Det svenska forskningsprojektet har sitt fokus på åren 1633-1655, den första perioden i svensk storskalig kartering, då en stor del av Sveriges byar och gårdar dokumenterades i kartor. I rapporten ges en översikt över denna kartering samt över den metodik som används för att hantera informationen i kartorna. Här liksom inom flera andra projekt, b1.a. vid universitetet i Utrecht, används digital teknik för att göra kartornas innehåll tillgängligt för forskare och allmänhet. Under stormaktstiden arbetade svenska lantmätare också i andra delar av det dåtida svenska riket, i Finland, norra Tyskland och de baltiska länderna. Dessa kartor utgör i dag ett väsentligt källmaterial för kunskapen om det äldre kulturlandskapet i dessa länder och används i flera pågående projekt. I rapporten ges också exempel på de äldre kartorna som källmaterial inom olika discipliner, t.ex. namnforskning. Den äldsta svenska karteringen diskuteras också i ett brett kulturellt och ideologiskt europeiskt perspektiv.

Boken handlar om platser med namnen Nybyli och Thykkbyli som ortnamnsforskare har konstaterat är vikingatida. Namnen är olika i de landskap där de finns - i Uppland heter de till exempel Nibble och Tibble, i Södermanland Nybble, i Östergötland Nöbble och i Småland Nöbbele. När dessa platser kom till vet man inte riktigt men det är säkert att Nibbles platser är avsevärt äldre än Tibbles. Tibble finns kvar på några få ställen. Anledningen till anläggandet av dessa platser var en klimatförändring som innebar vinter i stället för sommar och som gjorde att mat i olika former inte växte. Många dog av svält. Vid denna tid valdes kungen. En av hans uppgifter var att ha kontakt med gudarna och be om goda skördar. När skördarna uteblev blev andra nödvändiga, som anläggning av jordbruk i kungliga marker som kunde ge mat åt de svältande. Det dröjde flera hundra år innan anledningen till denna klimatkatastrof blev känd men det vanliga vädret återkom så småningom. Nibble och Tibble har i många fall levt kvar till våra dagar.

Boken handlar om platser med namnen Nybyli och Thykkbyli som ortnamnsforskare har konstaterat är vikingatida. Namnen är olika i de landskap där de finns - i Uppland heter de till exempel Nibble och Tibble, i Södermanland Nybble, i Östergötland Nöbble och i Småland Nöbbele. När dessa platser kom till vet man inte riktigt men det är säkert att Nibbles platser är avsevärt äldre än Tibbles. Tibble finns kvar på några få ställen.Anledningen till anläggandet av dessa platser var en klimatförändring som innebar vinter i stället för sommar och som gjorde att mat i olika former inte växte. Många dog av svält. Vid denna tid valdes kungen. En av hans uppgifter var att ha kontakt med gudarna och be om goda skördar. När skördarna uteblev blev andra nödvändiga, som anläggning av jordbruk i kungliga marker som kunde ge mat åt de svältande.Det dröjde flera hundra år innan anledningen till denna klimatkatastrof blev känd men det vanliga vädret återkom så småningom. Nibble och Tibble har i många fall levt kvar till våra dagar.

I Färentuna härad, på Mälaröarna väster om Stockholm,var staten den största markägaren i början av 1700-talet. Men på bara några år såldes mycket av kronojorden till privatpersoner. Privatiseringen blev starten på ett skifte mot ett modernt och marknadsanpassat jordbruk. Kulturgeografen Birgitta Roeck Hansen beskriver i Bönder och ståndspersoner hur förändringarna påverkade landskapet och familjelivet i socknarna. Hon gör en djuplodande genomgång av skatteköpens inverkan på jordbruket och hur idéer om effektiv odling spreds och tidigt fick fäste i Mälardalen. Under 1700-talet stod förbättringen av jordbruket i fokus – en ökad livsmedelsproduktion var nödvändig efter de långa krigen, och ämnet debatterades livligt. Köparna av kronojorden var både högreståndspersoner och bönder. Många var ämbetsmän och ägde ibland fl era gårdar som sköttes av avlönad arbetskraft. Bland bönderna växte intresset för att köpa kronojord men de två sociala skikten hade olika förutsättningar för sitt värv: storleken på ägorna, tillgången på reda pengar och antalet anställda påverkade lönsamheten.