Denna avhandling tar sin utgångspunkt i terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001. Dessa dramatiska händelser gav upphov till en mängd retoriska responser världen över, vilka i stor utsträckning handlade om att formulera säkerhetspolitiska problem, hotbilder, förknippade med internationell terrorism. Hotbilderna åtföljdes också av förslag på åtgärder mot den internationella terrorismen. I avhandlingen analyseras tre tal av Sveriges statsminister Göran Persson och tre tal av Rysslands president Vladimir Putin. En retorisk analysmodell som kan användas för att beskriva och värdera säkerhetspolitiska retoriska responser har tagits fram. Analyserna visar att Perssons och Putins retoriska responser i stor utsträckning vilar mot likartade dikotomiska omvärldsuppfattningar. Demokrati ställs mot terrorism. Civilisation ställs mot barbari. Sådana polariserande problembeskrivningar bedöms minska möjligheten för åhörarna att komma fram till informerade ställningstaganden i frågan. I stället efterfrågas mer nyanserade resonemang och tydligare formulerade medel och mål med åtgärdsförslagen. Maria Dahlin är språkvetare och verksam vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

Denna avhandling tar sin utgångspunkt i terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001. Dessa dramatiska händelser gav upphov till en mängd retoriska responser världen över, vilka i stor utsträckning handlade om att formulera säkerhetspolitiska problem, hotbilder, förknippade med internationell terrorism. Hotbilderna åtföljdes också av förslag på åtgärder mot den internationella terrorismen. I avhandlingen analyseras tre tal av Sveriges statsminister Göran Persson och tre tal av Rysslands president Vladimir Putin. En retorisk analysmodell som kan användas för att beskriva och värdera säkerhetspolitiska retoriska responser har tagits fram. Analyserna visar att Perssons och Putins retoriska responser i stor utsträckning vilar mot likartade dikotomiska omvärldsuppfattningar. Demokrati ställs mot terrorism. Civilisation ställs mot barbari. Sådana polariserande problembeskrivningar bedöms minska möjligheten för åhörarna att komma fram till informerade ställningstaganden i frågan. I stället efterfrågas mer nyanserade resonemang och tydligare formulerade medel och mål med åtgärdsförslagen. Maria Dahlin är språkvetare och verksam vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

Denna avhandling tar sin utgångspunkt i terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001. Dessa dramatiska händelser gav upphov till en mängd retoriska responser världen över, vilka i stor utsträckning handlade om att formulera säkerhetspolitiska problem, hotbilder, förknippade med internationell terrorism. Hotbilderna åtföljdes också av förslag på åtgärder mot den internationella terrorismen. I avhandlingen analyseras tre tal av Sveriges statsminister Göran Persson och tre tal av Rysslands president Vladimir Putin. En retorisk analysmodell som kan användas för att beskriva och värdera säkerhetspolitiska retoriska responser har tagits fram. Analyserna visar att Perssons och Putins retoriska responser i stor utsträckning vilar mot likartade dikotomiska omvärldsuppfattningar. Demokrati ställs mot terrorism. Civilisation ställs mot barbari. Sådana polariserande problembeskrivningar bedöms minska möjligheten för åhörarna att komma fram till informerade ställningstaganden i frågan. I stället efterfrågas mer nyanserade resonemang och tydligare formulerade medel och mål med åtgärdsförslagen. Maria Dahlin är språkvetare och verksam vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.