Mamma, pappa, barn

AvCarin Gerhardsen

Pocket, Svenska, 2018

Del 2 i serien Hammarbyserien

89 kr

Skickas . Fri frakt över 249 kr.

Fler format och utgåvor

Ljudbok

169 kr

E-bok

59 kr

Beskrivning

Hammarbypolisen i Stockholm måste handla snabbt.

På kort tid inträffar det två mord som båda hamnar på kriminalkommissarie Conny Sjöbergs bord. En sextonårig flicka med trassliga familjeförhållanden hittas strypt på en toalett på en Finlandsfärja. Under ett joggingpass finner polisen Petra Westman ett svårt medtaget spädbarn i en buske och i närheten påträffas en kvinna utan id-handlingar död.

Samtidigt vaknar en treårig flicka en morgon och finner att hon är alldeles ensam. Hennes pappa är utomlands och alla tecken tyder på att hennes mamma har tagit lillebror med sig och flyttat därifrån. Hanna är ensam kvar, inlåst i lägenheten. Och tiden går.

Mamma, pappa, barn är den andra, fristående delen i Hammarbyserien. Handlingen utspelas under några få koncentrerade dagar i september. Med snabba klipp och högt tempo för Carin Gerhardsen berättelsen framåt och släpper inte greppet om läsaren för ett ögonblick.

"En av de hittills starkaste kriminalromanerna i år." Sydsvenskan

"En bok som trots att jag inte är någon deckarfantast får mig att ligga fastlåst i soffan. Boken är spännande, hemsk och går bara inte att släppa." Hemmets Journal

"Carin Gerhardsen har än en gång lyckats skapa trovärdiga personer och psykologiskt möjliga skeenden." Bibliotekstjänst

"Gerhardsen skriver väl och har lärt sig hur man på ett konstruktivt sätt förvillar läsaren med falska spår. Jag gillar det här." Dast Magazine

Produktinformation

Utgivningsdatum:2018-05-18
Mått:110 x 180 x 20 mm
Vikt:190 g
Format:Pocket
Språk:Svenska
Serie:Hammarbyserien
Antal sidor:343
Upplaga:1
Förlag:Bookmark Förlag
Medarbetare:Niklas Lindblad
ISBN:9789188745781
Miljömärkning:FSC

Utforska kategorier

Deckare inom Deckare

Betyg & recensioner

4.2/5

4/5
Mamma, pappa, barn (del 2)
Jag hade några av Carins böcker om Hammarbyserien som jag hade köpt lite random men inte hunnit läsa. Det visade sig att jag hade bok nummer 1 i den här serien, men genom att jag vill läsa kronologiskt köpte jag resterade där emellan, till vilken den här hör bland annat. Jag gillar Carins sätt att skriva när man tror att man vet vem det är kan man inte ha mera fel. Det finns en del tragiska familjerelationer som kommer upp till ytan. Ibland lite jobbigt att läsa om.
Fnubissa
02 februari 2025
4/5
Helt okej, saknar spänningen
Mamma, pappa, barn, andra delen i Carin Gerhardsens Hammarbyserie och jag hade hoppats på att serien skulle bli bättre, att jag skulle fastna mer i den än jag gjorde med första delen. Men tyvärr så är det något med Mamma, Pappa, Barn som jag inte heller gillar så mycket. Jag vet inte riktigt vad det är men det är något som jag inte riktigt faller i min smak, ni vet säkert hur det kan vara ibland. Något som gör att man inte riktigt fastnar i boken, utan nästan längtar tills boken är slut. Det låter hårt jag vet, men det är något som inte klickar för mig. Precis som i första delen Pepparkakshuset så tyckte jag att bokens handling var spännande, händelserna var verkligen välskrivna och intressanta. Kapitlen var väldigt detaljerade och spänningen fanns med under hela boken, från start till slut. Denna gång var morden och händelserna kring överfallen väldigt tunna, det saknade jag lite. Jag tycker att det blir lite extra spännande om man får följa med under morden och överfallen. Återigen så upplever jag att mordutredningen och fallen låg lite i bakgrunden av själva historien, visst de var en stor del av boken, såklart. Utan jag upplevde att karaktärernas liv runt omkring var mer detaljerade och beskrivna än det som faktiskt intresserar mig, utredningen och våldshandlingarna. Även denna del upplevde jag lite som tam, långtråkig och med ett fokus på enligt mig helt fel saker. Det är trevligt att få reda på karaktärernas privatliv men jag upplever att det tar över på ett inte så positivt sätt. Dessutom måste jag säga att boken har lite för många karaktärer, det var svårt för mig att hålla isär de olika personerna. Minns att jag även upplevde detta i första delen Pepparkakshuset , jag förstår att det behövs många karaktärer för att en story ska kunna funka. Men jag hade nog hellre sett att Gerhardsen hade fokuserat på huvudkaraktärerna och bara snuddat lite vid de andra karaktärerna, samt lämnat lite mer utrymme för brotten och utredningen som jag nu upplever är lite tam och tråkig.
ElinsBokhylla
29 april 2019