TEXTERNA I DENNA VOLYM är ett resultat av en konferens som ägde rum 2016, till 250-årsminnet av Tryckfrihetsförordningen 1766. Ljuset riktas mot de delar av tryckfrihetsförordningen som gällde religiösa frågor, och skriftens tema - "opinionsfrihet och religion" - belyser förhållandet mellan den sekulära staten och religionen i både dåtid och nutid, främst i Sverige. De frågor som behandlas är den religiösa toleransens historiska bakgrund i Europa och Sverige, religionen och opinions- och tryckfriheten i 1800-talets Frankrike i efterdyningarna av franska revolutionen, hur förhållandet mellan stat och religion har betraktats och betraktas inom islam av en rad tänkare och filosofer, relationen mellan yttrandefrihet och religionsfrihet rörande kvinnors religiösa klädsel - speciellt bärandet av niqab och hijab - i Sverige, och yttrandefrihet i relation till samvetet inom religiös tradition. Dessutom belyses opinionsfriheten utifrån en rad tryckfrihetsmål i Europadomstolens praxis, utgående från FN-deklarationen om mänskliga rättigheter samt som individuell rättighet i relation till iden om det kollektivas intresse.

TEXTERNA I DENNA VOLYM är ett resultat av en konferens som ägde rum 2016, till 250-årsminnet av Tryckfrihetsförordningen 1766. Ljuset riktas mot de delar av tryckfrihetsförordningen som gällde religiösa frågor, och skriftens tema - "opinionsfrihet och religion" - belyser förhållandet mellan den sekulära staten och religionen i både dåtid och nutid, främst i Sverige. De frågor som behandlas är den religiösa toleransens historiska bakgrund i Europa och Sverige, religionen och opinions- och tryckfriheten i 1800-talets Frankrike i efterdyningarna av franska revolutionen, hur förhållandet mellan stat och religion har betraktats och betraktas inom islam av en rad tänkare och filosofer, relationen mellan yttrandefrihet och religionsfrihet rörande kvinnors religiösa klädsel - speciellt bärandet av niqab och hijab - i Sverige, och yttrandefrihet i relation till samvetet inom religiös tradition. Dessutom belyses opinionsfriheten utifrån en rad tryckfrihetsmål i Europadomstolens praxis, utgående från FN-deklarationen om mänskliga rättigheter samt som individuell rättighet i relation till iden om det kollektivas intresse.

TEXTERNA I DENNA VOLYM är ett resultat av en konferens som ägde rum 2016, till 250-årsminnet av Tryckfrihetsförordningen 1766. Ljuset riktas mot de delar av tryckfrihetsförordningen som gällde religiösa frågor, och skriftens tema - "opinionsfrihet och religion" - belyser förhållandet mellan den sekulära staten och religionen i både dåtid och nutid, främst i Sverige. De frågor som behandlas är den religiösa toleransens historiska bakgrund i Europa och Sverige, religionen och opinions- och tryckfriheten i 1800-talets Frankrike i efterdyningarna av franska revolutionen, hur förhållandet mellan stat och religion har betraktats och betraktas inom islam av en rad tänkare och filosofer, relationen mellan yttrandefrihet och religionsfrihet rörande kvinnors religiösa klädsel - speciellt bärandet av niqab och hijab - i Sverige, och yttrandefrihet i relation till samvetet inom religiös tradition. Dessutom belyses opinionsfriheten utifrån en rad tryckfrihetsmål i Europadomstolens praxis, utgående från FN-deklarationen om mänskliga rättigheter samt som individuell rättighet i relation till iden om det kollektivas intresse.