Oskuld? Efter hundra år av kvinnlig rösträtt

Lagen om krav på kvinnans oskuld vid giftermål upphävdes 1921.

Efter en lång och modig kamp för kvinnans fulla människovärde som myndiga medborgare med politiska rättigheter, kunde Sveriges kvinnor för första gången år 1921 lägga sina valsedlar i valurnorna. Man kan förledas tro att detta var en slutpunkt, en total seger för jämställdhet mellan könen och rättvisa över klassgränser. Så enkelt var det inte.

Lena Hellström har intervjuat kvinnor som i nutid, hundra år senare, är aktiva lokalpolitiker. De berättar om sin bakgrund, sina drivkrafter, om möjligheter och svårigheter i politiken, om att vara kvinna och hur mjuka och hårda frågor fortfarande till viss del är könsdelade. Boken ger också en historisk tillbakablick över kvinnors kamp för rösträtt och jämställdhet, från mitten av 1800-talet och framåt.

En viktig fråga är hur vi kommunicerar och samtalar med varandra i politiken, om maktspråk och skillnader mellan mäns och kvinnors sätt att tänka och tala. I en tid med nya kommunikationskanaler, snabba meningsutbyten via sociala medier, hat och hot, polarisering och förenkling riskerar det goda, det anständiga samtalet gå förlorat.

Boken belyser vikten av samtal och förståelse mellan människor, män och kvinnor, i samhället i stort. Vårt demokratiska samhälle, som 2021 fyller 100 år, är något vi inte kan ta för givet utan ständigt måste arbeta för att upprätthålla. Där spelar det anständiga samtalet en avgörande roll.

Lena Hellström(1952-2019) var etnolog, konst- och kulturvetare, formgivare, fotograf och konstnär. Tidigare museichef på Rackstadmuseet. Hennes omfattande bokutgivning handlar om hur samtidens företeelser och människor bottnar i arv och traditioner, oavsett vilket ämnet är.