Tidiga nordiska helgon

Vad är egentligen ett helgon och hur vördades helgonen i det tidiga Norden? I och med Nordens kristnande (ca 1000–1300) införlivades de nordiska kungarikena i den latinska kyrkan och hennes tro. Helgonen och vördnaden för dem var en viktig del av kyrkans liv, och kulter växte fram kring egna, inhemska helgon: missionärer, kungar, biskopar, klosterfolk och lekmän. Elin av Skövde, Erik, Botvid, Sunniva, Olav, Knut och många fler vördades: kyrkor helgades åt dem, liturgiska fest dagar markerade deras ställning och mirakelberättelser nedtecknades. Helgonen var förebilder i livet och hjälpare i nöden. I denna introduktion presenterar författaren helgonkultens framväxt, förklarar hur ett helgon blev erkänt och låter läsaren möta de medeltida nordiska helgonen och deras kulter. Boken ger en inblick i medeltidsmänniskans tro och vardag. Det är en tro som lever än i dag, och ett kulturarv som fortfarande ang