Den viktiga bruksnäringen i Bergslagen behövde under andra hälften av 1800-talet förbättra sina transportsystem. Mängden varor som behövde transporteras ökade kraftigt under denna tid. Det gällde transporten av malm från gruvorna runt Nora ner till bruken i Karlskoga och söderut. Och sedan vidare transport av de färdiga produkterna. Det byggdes därför nya kanaler, slussar och senare järnvägar.
Tyvärr kunde inte brukspatronerna enas om järnvägens sträckning. Så det blev två parallella järnvägsbyggen på 1870-talet från gruvorna i norr, en smalspårig och en normalspårig. Båda gick ner till den nyöppnade stambanan som gick förbi Degerfors. Senare utökades båda upp till Striberg. Den normalspåriga järnvägen utökades senare ner till hamnen i Otterbäcken och den smalspåriga upp till Bredsjö.
Avståndet mellan järnvägarna var bara mellan 2 och 7 km. Detta resulterade i hård konkurrens och dålig lönsamhet. Den smalspåriga järnvägen köptes upp av den normalspåriga som till slut lades ned och Nora Bergslags Järnv

Den viktiga bruksnäringen i Bergslagen behövde under andra hälften av 1800-talet förbättra sina transportsystem. Mängden varor som behövde transporteras ökade kraftigt under denna tid. Det gällde transporten av malm från gruvorna runt Nora ner till bruken i Karlskoga och söderut. Och sedan vidare transport av de färdiga produkterna. Det byggdes därför nya kanaler, slussar och senare järnvägar.
Tyvärr kunde inte brukspatronerna enas om järnvägens sträckning. Så det blev två parallella järnvägsbyggen på 1870-talet från gruvorna i norr, en smalspårig och en normalspårig. Båda gick ner till den nyöppnade stambanan som gick förbi Degerfors. Senare utökades båda upp till Striberg. Den normalspåriga järnvägen utökades senare ner till hamnen i Otterbäcken och den smalspåriga upp till Bredsjö.
Avståndet mellan järnvägarna var bara mellan 2 och 7 km. Detta resulterade i hård konkurrens och dålig lönsamhet. Den smalspåriga järnvägen köptes upp av den normalspåriga som till slut lades ned och Nora Bergslags Järnv

Den viktiga bruksnäringen i Bergslagen behövde under andra hälften av 1800-talet förbättra sina transportsystem. Mängden varor som behövde transporteras ökade kraftigt under denna tid. Det gällde transporten av malm från gruvorna runt Nora ner till bruken i Karlskoga och söderut. Och sedan vidare transport av de färdiga produkterna. Det byggdes därför nya kanaler, slussar och senare järnvägar.
Tyvärr kunde inte brukspatronerna enas om järnvägens sträckning. Så det blev två parallella järnvägsbyggen på 1870-talet från gruvorna i norr, en smalspårig och en normalspårig. Båda gick ner till den nyöppnade stambanan som gick förbi Degerfors. Senare utökades båda upp till Striberg. Den normalspåriga järnvägen utökades senare ner till hamnen i Otterbäcken och den smalspåriga upp till Bredsjö.
Avståndet mellan järnvägarna var bara mellan 2 och 7 km. Detta resulterade i hård konkurrens och dålig lönsamhet. Den smalspåriga järnvägen köptes upp av den normalspåriga som till slut lades ned och Nora Bergslags Järnv