Straffprocessuella tvångsmedel är av central betydelse för brottsbekämpande myndigheters möjlighet att utreda brottslighet. Samtidigt kan användningen av dem medföra betydande intrång i grundläggande fri- och rättigheter.  

I rapporten undersöker författaren fyra olika typer av tvångsmedel som brottsutredare kan nyttja för att få tillgång till information i elektronisk kommunikationsutrustning: beslag, husrannsakan, genomsökning på distans samt hemlig dataavläsning.   Undersökningen görs mot bakgrund av Europakonventionen, som sedan lång tid gäller som lag i Sverige. Den omfattar den interna svenska regleringen, vilka krav som Europakonventionen ställer samt i vilken mån den svenska regleringen tillgodoser Europakonventionens krav och hur svensk rätt kan hamna mer i linje med dessa krav.  

Mattias Hjertstedt är universitetslektor vid Juridiska institutionen och knuten till Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.

Rapporten är en del av SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle.  

Straffprocessuella tvångsmedel är av central betydelse för brottsbekämpande myndigheters möjlighet att utreda brottslighet. Samtidigt kan användningen av dem medföra betydande intrång i grundläggande fri- och rättigheter.  

I rapporten undersöker författaren fyra olika typer av tvångsmedel som brottsutredare kan nyttja för att få tillgång till information i elektronisk kommunikationsutrustning: beslag, husrannsakan, genomsökning på distans samt hemlig dataavläsning.   Undersökningen görs mot bakgrund av Europakonventionen, som sedan lång tid gäller som lag i Sverige. Den omfattar den interna svenska regleringen, vilka krav som Europakonventionen ställer samt i vilken mån den svenska regleringen tillgodoser Europakonventionens krav och hur svensk rätt kan hamna mer i linje med dessa krav.  

Mattias Hjertstedt är universitetslektor vid Juridiska institutionen och knuten till Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.

Rapporten är en del av SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle.  

Straffprocessuella tvångsmedel är av central betydelse för brottsbekämpande myndigheters möjlighet att utreda brottslighet. Samtidigt kan användningen av dem medföra betydande intrång i grundläggande fri- och rättigheter.  

I rapporten undersöker författaren fyra olika typer av tvångsmedel som brottsutredare kan nyttja för att få tillgång till information i elektronisk kommunikationsutrustning: beslag, husrannsakan, genomsökning på distans samt hemlig dataavläsning.   Undersökningen görs mot bakgrund av Europakonventionen, som sedan lång tid gäller som lag i Sverige. Den omfattar den interna svenska regleringen, vilka krav som Europakonventionen ställer samt i vilken mån den svenska regleringen tillgodoser Europakonventionens krav och hur svensk rätt kan hamna mer i linje med dessa krav.  

Mattias Hjertstedt är universitetslektor vid Juridiska institutionen och knuten till Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.

Rapporten är en del av SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle.