Serra kom till Berlin för nätterna och musiken men vaknar alldeles för tidigt på morgnarna och känner sig förlorad i staden. Jila leker på motorvägen i Yetmis bes och tänker på Stockholm och draken i Tantolunden. Emines döttrar berättar våldsamma historier för varandra, och snart är Sanliurfa för litet för deras fantasi. Från universitetet i Bochum försöker Zerya nå Serra, systern, som verkar ha försvunnit i Berlin. Deras mor ringer oupphörligen till ett tyskt callcenter i Turkiet, övertygad om att pojken hon pratar med kan hitta dottern, men Sirwan och hans vänner samlas hellre på Starbucks och planerar hur de ska ta sig därifrån. Bildskärmar blinkar, strålkastare sveper över nattklubbar och ökenstäder, jordbävningar hotar att rasera allt och luftens radiovågor är överfulla av jinglar och ensamma rop.
Radio Yerevan tecknar den kurdiska diasporan, där liven hänger samman på andra sätt än de vanliga och den som vill försvinna har bättre förutsättningar än den som vill hitta hem.

Zara Uzun Kjellner är född 1992 och bor i Stockholm. Hennes andra roman, En ny gud (2022), var ett stramt och våldsamt kammarspel som rönte stor uppskattning. I Radio Yerevan tycks alla gränser vara upplösta och ändå svårare att överskrida än någonsin.

"Zara Uzun Kjellners tredje roman Radio Yerevan skildrar fem kurder i förskingringen så att jag hör deras hjärtan slå. Det handlar inte om känslosam inlevelse utan om skärpta sinnen som förmår uppfatta alla de små konkreta detaljer, dofter, ljud och stämningar som gör världen främmande för den som lever i exil [. . .] Här finns en tillit till läsaren som kännetecknar riktigt bra litteratur." Ingrid Elam, DN.

"Författaren är inte bara skicklig på att gestalta desillusionen och måla upp detaljskarpa scener från dammiga motorvägar i Diyarbakir, tröstlösa dagar på ett turkiskt callcenter, kurdiska lägenheter vars fönster täcks av den röda jätteflaggan militären hängt upp på husets fasad. Hon knyter också ihop de många trådarna på ett utomordentligt smart sätt. Och inte minst får hon läsaren att känna för alla de där figurerna på drift i en alltmer hårdhjärtad samtid." Ann Lingebrandt, Expressen.

"Ur raset bygger författaren en ny berättelse. Klassiska sagor, mytologi och radioapparater vävs samman med Tiktok och drogdimmiga klubbnätter. Unga relationsproblem samexisterar med historiska politiska konflikter. Allt skildras i en akut presensform där kokain dras, ormar väser, aprikoser mognar och månskärvorna lyser över Berlin, Yetmis bes och Tantolunden. Det knackas också, tvetydiga budskap mellan flickrumsväggar sprider en magisk realism till en annars hopplös verklighet." Erika Vallin, SvD

Serra kom till Berlin för nätterna och musiken men vaknar alldeles för tidigt på morgnarna och känner sig förlorad i staden. Jila leker på motorvägen i Yetmis bes och tänker på Stockholm och draken i Tantolunden. Emines döttrar berättar våldsamma historier för varandra, och snart är Sanliurfa för litet för deras fantasi. Från universitetet i Bochum försöker Zerya nå Serra, systern, som verkar ha försvunnit i Berlin. Deras mor ringer oupphörligen till ett tyskt callcenter i Turkiet, övertygad om att pojken hon pratar med kan hitta dottern, men Sirwan och hans vänner samlas hellre på Starbucks och planerar hur de ska ta sig därifrån. Bildskärmar blinkar, strålkastare sveper över nattklubbar och ökenstäder, jordbävningar hotar att rasera allt och luftens radiovågor är överfulla av jinglar och ensamma rop.
Radio Yerevan tecknar den kurdiska diasporan, där liven hänger samman på andra sätt än de vanliga och den som vill försvinna har bättre förutsättningar än den som vill hitta hem.

Zara Uzun Kjellner är född 1992 och bor i Stockholm. Hennes andra roman, En ny gud (2022), var ett stramt och våldsamt kammarspel som rönte stor uppskattning. I Radio Yerevan tycks alla gränser vara upplösta och ändå svårare att överskrida än någonsin.

"Zara Uzun Kjellners tredje roman Radio Yerevan skildrar fem kurder i förskingringen så att jag hör deras hjärtan slå. Det handlar inte om känslosam inlevelse utan om skärpta sinnen som förmår uppfatta alla de små konkreta detaljer, dofter, ljud och stämningar som gör världen främmande för den som lever i exil [. . .] Här finns en tillit till läsaren som kännetecknar riktigt bra litteratur." Ingrid Elam, DN.

"Författaren är inte bara skicklig på att gestalta desillusionen och måla upp detaljskarpa scener från dammiga motorvägar i Diyarbakir, tröstlösa dagar på ett turkiskt callcenter, kurdiska lägenheter vars fönster täcks av den röda jätteflaggan militären hängt upp på husets fasad. Hon knyter också ihop de många trådarna på ett utomordentligt smart sätt. Och inte minst får hon läsaren att känna för alla de där figurerna på drift i en alltmer hårdhjärtad samtid." Ann Lingebrandt, Expressen.

"Ur raset bygger författaren en ny berättelse. Klassiska sagor, mytologi och radioapparater vävs samman med Tiktok och drogdimmiga klubbnätter. Unga relationsproblem samexisterar med historiska politiska konflikter. Allt skildras i en akut presensform där kokain dras, ormar väser, aprikoser mognar och månskärvorna lyser över Berlin, Yetmis bes och Tantolunden. Det knackas också, tvetydiga budskap mellan flickrumsväggar sprider en magisk realism till en annars hopplös verklighet." Erika Vallin, SvD