Handbok i globalhistoria. Historiografiska, metodologiska och teoretiska perspektiv

Globalhistorisk forskning har genom åren bedrivits på mångfaldiga sätt utifrån en omfattande flora av syften och behov.

Här tar en grupp nordiska historiker ett helhetsgrepp om metoder och arbetssätt som utkristalliserats som särskilt användbara för en global inriktning på studier i historia, och för första gången på svenska får vi en överblick över verktygen.

Under sex olika teman samsas ett brett material av teoretiska utgångspunkter och metodologiska verktyg. Bokens första del handlar om den globalhistoriska forskningens syften och målsättningar. Sedan följer ett avsnitt om makronarrativ och metasynteser som utgångspunkter för att formulera frågeställningar till breda material. I del tre presenteras verktyg för att periodisera och analysera maktförhållanden, och i den fjärde delen belyses vikten av lokalisering och hur historisk erfarenhet har formats genom interaktion, ömsesidiga beroenden och delad kunskap.

Viktiga bidrag till forskningen kommer ur global mikrohistoria och utgör ett verktyg för att lokalisera globala aktörer vilket står i fokus i del fem. Slutligen lyfter författarna i den avslutande delen fram olika typer av empiriska källmaterial som kan ingå i globalhistoriska undersökningar. Boken är skriven av initierade forskare för att kunna användas som idébas och ramverk för gedigna kommande studier i globalhistoria.