I Saremagatans skugga

Året är 1997. Den kullerstensbelagda gatan med det estniskt klingande namnet och ett medeltida källarvalv som saknar slutsten, är centrum i den berättelse som handlar om människoöden i dess närhet. Skildringen ruvar också på gåtor som väntar på sin upplösning.

Andreas är en präst i övre medelåldern. Han bor ensam i Frimansboda prästgård, är frånskild och har dessutom förlorat förtroendet för den kyrka han tjänar. Han delar sin besvikelse med sin kvinnliga kollega Monica i grannförsamlingen. De båda finner varandra och en förälskelse
uppstår. Tillsammans fattar de ett livsavgörande beslut.

Magnus, nyligen utnämnd biskop i Reginestads stift, med ett klart formulerat uppdrag. Hans inre kamp späds på med ett sammanträffande - å tjänstens vägnar.

Hannes bor på Saremagatan. Han är sjukpensionär sedan ett par år; änkling och drabbad av en sorg som leder honom rakt in i en djup depression.

Lina har funnit sitt livs stora kärlek i Erik. I honom är hon trygg, livsglad och har en medfödd empati för sina medmänniskor. Ett möte med en okänd äldre man blir upprinnelsen till hennes tragiska livsöde.

Lottie och Sverker är livsnjutare, båda två. Ett levnadsöde för hundra år sedan, för dem samman med Andreas i hans prästgård.

Fabian är prästson och chefredaktör på lokaltidningen Brostena Allehanda. Fabian har vigt sitt liv åt sin tidning och kämpar med näbbar och klor för att den ska överleva tidningsdöden. Han får också sitt drömscoop och vet att utnyttja det.