Christer Björk – författare

Christer Björk är född 1950 och uppvuxen i Västerås. Efter studentexamen 1969, studerade han teologi vid Uppsala universitet och prästvigdes 1975 för Svenska kyrkan. Under hela sitt liv har han sysslat med livsåskådningsfrågor, kombinerat med egna studier i etik, historia, musik och pedagogik. Föreliggande roman går i närkamp med de stora livsfrågorna och undersöker hur vi människor bearbetar dem. Det är ofrånkomligt att romanen tar avstamp i den kyrkliga myllan och undersöker hur människor påverkas av den. Den vänder sig till alla dem som någon gång snuddat vid frågor om livets mening, om identitet och ansvar. Salmarigatan - finns inte i verkligheten. Den har inte heller funnits i verkligheten. Men i fantasin är allting möjligt. Där materialiseras alla våra drömmar. Där behöver de inte försvaras, inte heller förklaras. Där kan de bli nycklar till de rum, där lösningen på livsfrågorna finns. Salmarigatan – är ett samlingsbegrepp som i romanen har sina rötter i svenskt reformationstidevarv. Brostena är en mellansvensk småstadsidyll älskad av alla, inte minst av dess invånare. Men få har en aning om att den lilla staden bär på en våldsam- och mycket blodig historia. Ett medeltida kryssvalv i stadens centrum är en av nycklarna till gåtans lösning. I det näraliggande Frimansboda, brottas prästen Andreas Fröjd med sin kallelse. Han har svårt att få ihop livspusslet, men i mötet med andra sker förvandlingen. Kärleken ger honom modet att räta på ryggen och ta de svåraste stegen i livet.

Gustafva är berättelsen om en smedsdotter, född i Heds församling i Hedströmsdalen 1828. Hennes farfar Eric Lund var född i Falun 1746, försörjde sig och sin lilla familj på skomakaryrket. De bodde i Skommarhammar, nära Malingsbo bruk och fick en son som senare skulle livnära sig som mästersmed i Nyhammars bruk.

Erics barnbarn Gustafva gifte sig med en bruksbonde i Österflena, Gunnilbo socken och flyttade med honom till Falun, där han fick plats som formsnickare vid koppargruvan. Paret fick sex barn. Ett av dem avled i Falun i unga år. Ett sökte lyckan i kungl. huvudstaden och de resterande fyra flyttade till Gävle. Dit kom också den mer än åttioåriga Gustafva och avled där 1917, nära nittio år gammal. Hennes dotter Hedda mötte här sin blivande make; bondsonen från Lerbo i hjärtat av Sörmland.

Gustafvas bror Carl Eric och hans efterkommande blev kvar i Hedströmsdalen, där järnhanteringen blev deras främsta försörjningskälla, ända till nedläggningarnas tid vid mitten av 1900-talet.

Vinden piskar dem i ansiktet och det nyper i öron och kinder.-Far, är vi inte framme snart; det mörknar nu?

-Jo då; snart lilla vän. Se bara till och håll er varma, barn. Snart kommer vi fram till huset där vi ska bo. Där har de lovat elda i kaminen tills vi är framme.

-Tänk vad spännande; far ska börja ett alldeles nytt arbete vid den stora gruvan. Nej han ska inte klättra upp och ned på långa och farliga stegar. Han ska arbeta i ett hus alldeles i närheten av vårt nya hem. Det blir väl bra, flickor. Kanske kommer far att kunna vara hemma lite mer nu.

-Mor, behöver far inte hosta så mycket då?

Gustafva svarar inte, utan vänder hastigt bort blicken, som om hon inte riktigt ville höra vad Hedda frågat om. Hon spanar ut i det ännu kvardröjande vinterljuset. De borde vara framme snart.

Gustafva och Hedda kommer från Heds– och Gunnilbo socknar i Bergslagen. Vi får följa smedsdottern Gustafva och hennes dotter; deras livsöden under industrialismens århundrade i Sverige, 1800-talet.

Ceres föddes på Mälkilä herrgård i Finland och var släkt med nästan hela Finlands riddarhus. Evas mamma var av kungligt blod och såg dagens ljus på Asa gård norr om Växjö. Men de båda kvinnorna hade släktnamnet Ramsay gemensamt. Hur de träffades vill jag berätta om. Men jag vill också visa hur de kom att hamna mitt i en politiskt turbulent tid för Sverige och Finland.

Vad gör en präst i Svenska kyrkan egentligen? Några svar på den frågan får du genom att läsa den här bokens närmare 200 minnesbilder.

Jag har haft turen att få uppleva mycket under fyrtio år i Svenska kyrkans– och undervisningens tjänst. Somligt är svårsmält, annat är betydligt lättare att bära.En av de erfarenheter jag satt mycket stort värde på, är mitt arbete med att utbilda blivande undersköterskor i Mälardalen. Minnena därifrån motsvarar inte alls den mängd jag bär inom mig, men samtidigt är jag glad att få dela med mig några av dem i den här boken.

Här är några av bokens rubriker:Konsten att spilla nattvardsvin. En drunkningsolycka. Fu-Jesus . Katedralen i underjorden. Nina från S:t Petersburg. Jo-Persgubbens samedräkt . Sköldingepsalmen. Nordpilen och Sara i Foskros. Silvertjuven "Enkrona". Flygplan dansar Hambo. Dödsbudet. Mora, Minnesota.

Christer Björk, född 1950 i Västerås. Präst, lärare och författareFler böcker av författaren:Salmarigatan (livsåskådningsroman) Återupprättelsen (självbiografi)Fyra kvinnor (genealogisk berättelse)

Vad gör en präst i Svenska kyrkan egentligen? Några svar på den frågan får du genom att läsa den här bokens närmare 200 minnesbilder.

Jag har haft turen att få uppleva mycket under fyrtio år i Svenska kyrkans– och undervisningens tjänst. Somligt är svårsmält, annat är betydligt lättare att bära.En av de erfarenheter jag satt mycket stort värde på, är mitt arbete med att utbilda blivande undersköterskor i Mälardalen. Minnena därifrån motsvarar inte alls den mängd jag bär inom mig, men samtidigt är jag glad att få dela med mig några av dem i den här boken.

Här är några av bokens rubriker:Konsten att spilla nattvardsvin. En drunkningsolycka. Fu-Jesus . Katedralen i underjorden. Nina från S:t Petersburg. Jo-Persgubbens samedräkt . Sköldingepsalmen. Nordpilen och Sara i Foskros. Silvertjuven ”Enkrona”. Flygplan dansar Hambo. Dödsbudet. Mora, Minnesota.

Christer Björk, född 1950 i Västerås. Präst, lärare och författareFler böcker av författaren:Salmarigatan (livsåskådningsroman) Återupprättelsen (självbiografi)Fyra kvinnor (genealogisk berättelse)

Året är 1997. Den kullerstensbelagda gatan med det estniskt klingande namnet och ett medeltida källarvalv som saknar slutsten, är centrum i den berättelse som handlar om människoöden i dess närhet. Skildringen ruvar också på gåtor som väntar på sin upplösning.

Andreas är en präst i övre medelåldern. Han bor ensam i Frimansboda prästgård, är frånskild och har dessutom förlorat förtroendet för den kyrka han tjänar. Han delar sin besvikelse med sin kvinnliga kollega Monica i grannförsamlingen. De båda finner varandra och en förälskelseuppstår. Tillsammans fattar de ett livsavgörande beslut.

Magnus, nyligen utnämnd biskop i Reginestads stift, med ett klart formulerat uppdrag. Hans inre kamp späds på med ett sammanträffande - å tjänstens vägnar.

Hannes bor på Saremagatan. Han är sjukpensionär sedan ett par år; änkling och drabbad av en sorg som leder honom rakt in i en djup depression.

Lina har funnit sitt livs stora kärlek i Erik. I honom är hon trygg, livsglad och har en medfödd empati för sina medmänniskor. Ett möte med en okänd äldre man blir upprinnelsen till hennes tragiska livsöde.

Lottie och Sverker är livsnjutare, båda två. Ett levnadsöde för hundra år sedan, för dem samman med Andreas i hans prästgård.

Fabian är prästson och chefredaktör på lokaltidningen Brostena Allehanda. Fabian har vigt sitt liv åt sin tidning och kämpar med näbbar och klor för att den ska överleva tidningsdöden. Han får också sitt drömscoop och vet att utnyttja det.