Med Sången underifrån avslutar Ylva Eggehorn sin trilogi om flickan som blev författare. Efter Kvarteret Radiomottagaren och Liljekonvaljkungen följer vi nu den unga kvinnans väg genom tonårens revolt, politikens vägskäl och den trevande upptäckten av Gud mitt i en samtid som både lockar och skaver.

Det handlar om 1960- och 70-talet, om en förhoppningarnas expedition, trampet av träskor i tunnelbanan, några år innan affischerna med de nya finansmännen klistrades upp på stan. De som blev över när makten fördelats. De som skrevs ut ur historien som betydelselösa. Att skriva om dem är inte i första hand att skapa litteratur. Det är att göra dem verkliga. Den här delen av den mänskliga historien i Sverige, är oberättad, och därför riskerar den att aldrig ha hänt.

Just nu skrivs frihetsrörelser ut i det osynligas marginal. Ansikten som  ljuset aldrig faller på. De som mött Gud som när man plötsligt möter ett vilt djur i skogen. En enda oförsiktig rörelse, och ögonblicket är över, det vilda bjöd på sin närvaro och försvann. Var vi ett tecken?
Utdrag ur boken

Med poetisk skärpa och ett särskilt öra för tidsanda och inre liv skapar Ylva Eggehorn en roman om modet att känna, drömma och våga förändras och sist men inte minst, om hur man överlever både kärlek och kallelse.

Ylva Eggehorn är författare och poet och har gett ut ett femtiotal böcker, verkat som redaktör, översättare, dramatiker och sång- och psalmförfattare. På Libris har hon bland annat utkommit med böckerna  En vän från himlen, Stränder in mot ljuset och Texter. Hon har tilldelats en rad litterära utmärkelser och är hedersdoktor vid Uppsala universitet. (Romanerna Kvarteret Radiomottagaren och Liljekonvaljkungen har tidigare utkommit på Bonniers.)

Med Sången underifrån avslutar Ylva Eggehorn sin trilogi om flickan som blev författare. Efter Kvarteret Radiomottagaren och Liljekonvaljkungen följer vi nu den unga kvinnans väg genom tonårens revolt, politikens vägskäl och den trevande upptäckten av Gud mitt i en samtid som både lockar och skaver.

Det handlar om 1960- och 70-talet, om en förhoppningarnas expedition, trampet av träskor i tunnelbanan, några år innan affischerna med de nya finansmännen klistrades upp på stan. De som blev över när makten fördelats. De som skrevs ut ur historien som betydelselösa. Att skriva om dem är inte i första hand att skapa litteratur. Det är att göra dem verkliga. Den här delen av den mänskliga historien i Sverige, är oberättad, och därför riskerar den att aldrig ha hänt.

Just nu skrivs frihetsrörelser ut i det osynligas marginal. Ansikten som  ljuset aldrig faller på. De som mött Gud som när man plötsligt möter ett vilt djur i skogen. En enda oförsiktig rörelse, och ögonblicket är över, det vilda bjöd på sin närvaro och försvann. Var vi ett tecken?
Utdrag ur boken

Med poetisk skärpa och ett särskilt öra för tidsanda och inre liv skapar Ylva Eggehorn en roman om modet att känna, drömma och våga förändras och sist men inte minst, om hur man överlever både kärlek och kallelse.

Ylva Eggehorn är författare och poet och har gett ut ett femtiotal böcker, verkat som redaktör, översättare, dramatiker och sång- och psalmförfattare. På Libris har hon bland annat utkommit med böckerna  En vän från himlen, Stränder in mot ljuset och Texter. Hon har tilldelats en rad litterära utmärkelser och är hedersdoktor vid Uppsala universitet. (Romanerna Kvarteret Radiomottagaren och Liljekonvaljkungen har tidigare utkommit på Bonniers.)