Ylva Eggehorn – författare

Ylva Eggehorn är en av vår tids mest kända och omtyckta poeter. I Stränder in mot ljuset samlas ett stort urval av hennes andliga lyrik - dikter om att ta livet och sin längtan på allvar. Hon debuterade som trettonåring med Havsbarn, men fick sitt stora genombrott 1970 med Ska vi dela. Åren som gått har gjort henne till en av samtidens mest lästa andliga poeter kanske allra mest känd för psalmerna Var inte rädd, Det finns ett hemligt tecken, Kärlekens tid och millenniepsalmen Innan gryningen, tonsatt av Benny Andersson. 

Här har dikter från femtio års tid har lagts tillsammans i ett icke-kronologiskt samtal om livets stora frågor: om tro, kärlek, upprättelse, befrielse, mognad, dolda källor och en ny jord. Titeln är hämtad ur psalmen Var inte rädd den psalm som kanske mer än andra kommit att användas när sorg drabbar. I samband med tsunamikatastrofen sjöngs den på Phukets flygplats som avskedspsalm varje gång ett plan med svenska kistor lämnade och finns idag på en minnessten på platsen. Omslaget är formgivet av Lotta Kühlhorn.  

Nu i nytt mjukbandsformat! 

Ylva Eggehorn föddes 1950 i Stockholm. Hon är författare och poet och har skrivit många psalmer som finns i den svenska psalmboken, bland annat Var inte rädd, Innan gryningen och Kärlekens tid. På Libris har Ylva bland annat utkommit med böckerna Mannen som aldrig byggde en veranda, En helt annan sång, Kryddad olja och En vän från himlen, en återberättelse av Bibeln på ett nytt och annorlunda sätt för barn.

Med Sången underifrån avslutar Ylva Eggehorn sin trilogi om flickan som blev författare. Efter Kvarteret Radiomottagaren och Liljekonvaljkungen följer vi nu den unga kvinnans väg genom tonårens revolt, politikens vägskäl och den trevande upptäckten av Gud mitt i en samtid som både lockar och skaver.

Det handlar om 1960- och 70-talet, om en förhoppningarnas expedition, trampet av träskor i tunnelbanan, några år innan affischerna med de nya finansmännen klistrades upp på stan. De som blev över när makten fördelats. De som skrevs ut ur historien som betydelselösa. Att skriva om dem är inte i första hand att skapa litteratur. Det är att göra dem verkliga. Den här delen av den mänskliga historien i Sverige, är oberättad, och därför riskerar den att aldrig ha hänt.

Just nu skrivs frihetsrörelser ut i det osynligas marginal. Ansikten som  ljuset aldrig faller på. De som mött Gud som när man plötsligt möter ett vilt djur i skogen. En enda oförsiktig rörelse, och ögonblicket är över, det vilda bjöd på sin närvaro och försvann. Var vi ett tecken? Utdrag ur boken Med poetisk skärpa och ett särskilt öra för tidsanda och inre liv skapar Ylva Eggehorn en roman om modet att känna, drömma och våga förändras och sist men inte minst, om hur man överlever både kärlek och kallelse. Ylva Eggehorn är författare och poet och har gett ut ett femtiotal böcker, verkat som redaktör, översättare, dramatiker och sång- och psalmförfattare. På Libris har hon bland annat utkommit med böckerna  En vän från himlen, Stränder in mot ljuset och Texter. Hon har tilldelats en rad litterära utmärkelser och är hedersdoktor vid Uppsala universitet. (Romanerna Kvarteret Radiomottagaren och Liljekonvaljkungen har tidigare utkommit på Bonniers.)

Natt och dag – Ord för årets alla dagar är en bok för daglig reflektion och andakt under ett helt år.

Ylva Eggehorn har i mer än 50 år i berört människor med sitt språk. I Natt och dag har hon samlat texter från olika tider och sammanhang tillsammans med ett antal nyskrivna. Kalenderår och kyrkoår, årstidsväxlingar, livets skiften och koltrastsång är några av de trådar som löper genom de 366 texterna. En blandad skatt från bön och lyrik till reflektioner och skönlitterära texter.

Servitriserna i bakgrunden som dukar upp lunch medan jag talar, de har vita blusar. Och jag ser hur de rör sig allt långsammare, hur de försöker dämpa ljuden av porslin och bestick, hur de stannar upp till sist, som allvarsamma konfirmander. Vem rör vid oss alla? Vad är det för viskning som når oss, fast oddsen är så totalt emot oss? En av servitriserna omfamnar mig efteråt. Jag tror inte på Gud, säger hon. Men du har ett språk som liksom lägger en bro över erfarenhetsdjupen. Så att vi kan gå över dem tillsammans.

PRESS:

"Mycket intressanta är funderingarna kring det försvunna ansiktet, Guds behov av oss och trädens betydelse. Dikter skrivna eller översatta av författaren samspelar med hennes reflekterande, meditativa och alluderande prosa...Som en tråd genom året går årstiderna och de kyrkliga helgerna. Natt och dag är en bra bok för egen reflektion och fördjupande samtal." Birgitta Carlquist, BTJ-häftet nr 2, 2019

"Texterna i Natt och Dag ger oss uppbyggelse för årets alla dagar, och kan man tillägga, nätter om så behövs. Att få bläddra förbi dagens datum och gå tillbaka i tiden, eller framåt och få mer än den aktuella dagen till livs, känns som en extra gåva...Hennes hängivenhet och innerliga tro, var kom den ifrån? Ja, en kallelse, ett bejakande och ett svar på ett tilltal som hon lyssnade till, och som hon varit trogen genom livet. Och som hon nu delar med sig av till oss. Vi kan bara tacka och ta emot, Natt och Dag." Elisabet Finné, Katolskt magasin 9, 2019.

Maria Magdalena, Hanna, Hagar, Dina, Ester, Rut m fl - berättelserna om kvinnorna i Bibeln är övervuxna av generationers och kulturers föreställningar.  

Författaren Ylva Eggehorn porträtterar bibliska kvinnor från en helt annan tid, men med liv som fortfarande kan utmana och beröra. Författaren skriver själv i förordet:   

Jag har inte glömt att de kommer från en annan tid och en annan kultur än min egen. Ibland kan jag känna en rysning av främlingskap när jag tar del av berättelserna. Ett och annat kommer jag antagligen aldrig att förstå. Det finns polemik och dolda associationer som antagligen var glasklara för dem som tog del av dem från början, men som gått förlorade för oss. Det är svårt att se vad som verkligen står där. Det är också svårt att få syn på sin egen blick, och att känna av de blinda fläckarna i ens egen tid. Ögat ser allt, utom sig självt. Men jag tar risken att skriva om de här kvinnorna, för de berör mig.

Att ta ansvar för Gud är en bok om Etty Hillesum och Dietrich Bonhoeffer. Ylva Eggehorn  berättar i den här boken deras historia - en historia om motstånd och hängivenhet - och reflekterar över deras banbrytande idéer och varför det ser ut som om deras ansatser först nu skulle kunna blomma ut och förstås. Båda talar om en tro utan maktanspråk.

Ärkebiskopens fastebok 2020: Rötter och krona är den åttonde boken i serien Ärkebiskopens fastebok för enskild eller gemensam reflektion. Ärkebiskopen väljer varje år ut en författare och skriver bokens förord.

I 2020 års fastebok tar poeten och författaren Ylva Eggehorn oss med på en fastevandring under träden – både träd som hon mött i verkliga livet och träd som hon har läst om.

I Bibeln är träden den genomgående djupa andrastämman som låter oss förstå att människan inte är ensam i Guds skapelse. Genom poesi och prosa förmedlar Ylva Eggehorn trädens hoppfulla budskap: sörj ordentligt så att det blir plats för något nytt, spara på krafterna så att du kan rusta dig och ladda om, sluta jaga näring där den inte finns, gå på djupet så att du kan växa. Du kan återfå dina rötter, din krona.

I slutet av boken finns Sensus samtalsguide Samtal fortsätter – nycklar till goda samtal.

Ärkebiskop Antje Jackelén har skrivit bokens förord och tecknaren Anna Blåder har gjort bokens illustrationer. För varje såld bok går tio kronor till Act Svenska kyrkan.

Ylva Eggehorn har i decennier varit en röst för de sökande, de som längtar efter mening och djup i både liv och tro. Med sitt nya verk presenterar hon en unik samling texter som sträcker sig över hela hennes livsgärning. Det är en bok som både speglar och utmanar vår tid, samtidigt som den ger läsaren en plats för reflektion och eftertanke.

I Texter möts poesi, essäer och artiklar från en mängd olika publikationer. Texterna spänner över ämnen som kärlek, sorg, glädje, samhällets orättvisor och den eviga frågan om vad det innebär att vara människa i världen idag. Genom sitt livsverk har Ylva gång på gång lyft fram den kristna tron på ett sätt som förenar det eviga med det nutida och den här boken är inget undantag. Den ger en varm, insiktsfull och djupgående vägledning genom livets alla skiftningar.

Texter är mer än en bok det är ett arv. Ylva Eggehorns verk har redan en självklar plats i svensk litteratur och i denna samling får vi följa med på hennes resa, från den unga poetens första steg till den mogna författarens fulländning. En bok för troende, för skeptiker, och för alla som söker efter svar, skönhet och mening.

Ylva Eggehorn är författare och poet och har gett ut ett femtiotal böcker, verkat som redaktör, översättare, dramatiker och sång- och psalmförfattare. På Libris har hon bland annat utkommit med böckerna Kryddad olja, En vän från himlen och Stränder in mot ljuset. Hon har tilldelats en rad litterära utmärkelser och är hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Lejonet är Augustinus, han som blev kyrkofader och skrev världslitteraturens mest berömda Bekännelser. Duvan är Chania, kvinnan som han älskade men försköt efter 14 år. Tillsammans flyttade de från provinsen Africa till Rom och Milano (Mediolanum), men ensam tvingades Chania resa tillbaka till hemstaden. Deras gemensamma son blev kvar hos Augustinus i Milano.

Det är en tragedi som bara finns som en fotnot i historien, men Ylva Eggehorn gör den levande. Hon målar upp en scen fylld av mustigt vardagsliv och människor från olika samhällsklasser, hon berättar om Augustinus dominerande mamma, Chanias intellektuella pappa, om romare som lockas av den nya tron och romare som vill värna den gamla. Hon skildrar både överdrifterna och allvaret - antiintellektuella, smutsiga asketer som slåss om reliker från heliga som knappt hunnit kallna, och eremiter som söker sig ut i öknens ensamhet för att finna Gud.

Ylva Eggehorns roman är en berättelse om passionerad kärlek mellan en begåvad student från en karriärmedveten familj och en lika begåvad flicka från hantverkarkvarteren samt om deras påtvingade skilsmässa. Den utspelas på 300-talet, i brytningen mellan det gamla romerska imperiet och den nya, kristna civilisationen. I Duvan och Lejonet, som publicerades första gången 2007, förenas flera spår i Ylva Eggehorns författarskap. Romanen är släkt med hennes sinnligt konkreta barndomsskildringar från Stockholms södra förorter, men också med bönen och psalmen, med hennes mångtydiga bilder av det gudomliga och det mänskliga.

En av dessa timmar berättar om Badin, den svarte mannen från Västindien som växte upp tillsammans med Gustav III vid ett lysande och ungt hov. Vet Badin, "upptågsmakaren", mer om den sanna glädjen än monarken, som gör sitt bästa för att importera den till ett litet, trumpet land? Vet hovet något om de tysta maktförskjutningarna år 1782, det år då berättelsen mestadels utspelar sig?

Ylva Eggehorn låter Badin föra dagbok, och gör honom till en kanske styvare skribent än han faktiskt var. Även andra historiska gestalter får föra ordet, och ett golvur i Östergötland spelar också en viktig roll. Oväntad kärlek blommar, vetenskapsmännen har ännu inte upptäckt syret, och näktergalen sjunger sig till en dånande gratisfylla i parken vid Svartsjö slott, där den härsklystna änkedrottningen ligger för döden.

En av dessa timmar publicerades första gången 1996.

På sextiotalet, när jag var tonåring, betraktades Europa allmänt av min generation som en bedagad imperialistänka och välgörenhetstant. Det nya i världen hände på andra håll: i Asien och i Latinamerika, till exempel.

Idag är jag ett av många Europas barnbarn som ser att man inte så lätt gör sig av med sitt arv. Motstånd och förtryck; jag är släkt med båda. Om den insikten handlar många av de här krönikorna, som återges i kronologisk oordning.

Redan som trettonåring debuterade Ylva Eggehorn med Havsbarn (1963), men hon fick sitt genombrott 1970 med Ska vi dela. Hon har blivit tilldelad åtskilliga litterära priser, däribland Karl Vennbergs lyrikpris, som utdelas av Samfundet De Nio. Europas barnbarn publicerades första gången 1985.

”Jag avlades en sommarnatt på Gålö. Det var inget särskilt med det. Men det är i alla fall det märkligaste som hänt mig.”

Ylva Eggehorn berättar i "Kvarteret Radiomottagaren" om de första åren av ett liv; om femtiotalets efterkrigsstämningar i en förort söder om Stockholm, där en liten flicka lever med sin familj; om minnenas förmåga att skapa barnets magiska värld på nytt. Den delvis självbiografiska romanen följs av "Liljekonvaljekungen".

”Jag är inte mitt forna jag längre. Det har jag förresten aldrig varit. Utom en gång, en kort tid i mitt liv. Då var jag snubblande nära. Vi sprang nästan på varandra i nerförsbacken, halvvägs från skolan.”

Tiden är sent femtital och tidigt sextital. Platsen är Älvsjö. Egnahemsrörelsen når sin kulmen. Ordet ”standard” uppstår, och till och med barnen förstår att det är ett ord som betyder ”normal”. Men normaliteten skuggas av frigångarna från Långbro sjukhus, ett av världen modernaste mentalsjukhus, mitt i villaområdet. Här leker mitt forna jag med Mimmi – allt vi hör och ser blir teater, drömspel, deckarparafraser och iscensättningar. Jag var sex år när det började och tolv när det tog slut. Men vem var Liljekonvaljekungen nere vid Långsjön med sina växthus fyllda av vita blommor?

Liljekonvaljekungen är en fristående berättelse om barns hårda och skickliga arbete att tolka efterkrigstidens underströmmar och det egna växandet. Den tar vid där Kvarteret Radiomottagaren tystnade.

Ylva Eggehorn

"Jag heter Francesca.

Hur jag ser ut?

Som en korsning mellan en

chokladpralin och en ekorre."

Redan som trettonåring debuterade Ylva Eggehorn med Havsbarn (1963), men hon fick sitt genombrott 1970 med Ska vi dela. Hon har blivit tilldelad åtskilliga litterära priser, däribland Karl Vennbergs lyrikpris, som utdelas av Samfundet De Nio. Skärgårdsturnén publicerades första gången 1998.

Ylva Eggehorn tecknar tretton färgstarka porträtt av några av Bibelns kvinnor.

"De bär sin hängivenhet och sin förtvivlan, sin styrka och sin sorg genom berättelser slitna av generationers tolkningar. Deras liv har bevarats i texterna som olja i ett gammalt kärl av glas - hopsparad droppe för droppe. Det är kryddad olja som doftar än."

Ur innehållet: Hagar, Sara, Rebecka, Eva och Maria m fl.

Henok är mannen som aldrig byggde en veranda. Ylva Eggehorn berättar här om honom och andra bibliska karaktärer på sitt högst personliga sätt. Här är Sara som skrattar, den äventyrslystna Rebecka, den tvekande Petrus och många många fler i en efterfrågad pocketutgåva.

"Ylva Eggehorns Kryddad olja är inte stor till omfånget, men magnifik, en pärla av kortprosa som vänder ut och in på bibliska kvinnor och tvingar oss att tänka i nya banor. Jag sträckläste den och blev visare."

Dick Harrison i Årets böcker, Svenska Dagbladet