I polemik med bl.a. von Wright hävdar Odhner i denna bok att alla tänkta subjekt i stil med "människan" är falska och enbart tjänar att konservera de historiska missförhållandena. Historien ger oss många exempel på hur sanningsbegreppet monopoliserats av en auktoritär stat, kyrka e.d. Mellan folket och makten har en klass av uttolkare av sanningen ställt sig. Å andra sidan har i den moderna kulturen sanningsbegreppet relativerats och mist sin uppgift att vara sammanhållande i samhället. Gentemot dessa båda missbruk av sanningsbegreppet uppställer Odhner det existentiella alternativet, så som det har formulerats av tänkare som Kierkegaard och Sartre: sanningen kan man aldrig tänka, den måste man vara.
