Det finns idag ett utbrett hat mot demokratin, säger Jacques Rancière i denna utmanande och omdebatterade bok. De som ligger bakom detta hat är inte de man kunde ha förväntat sig. Demokratins allvarligaste fiender finns bland de som mest högljutt utger sig för att vara dess försvarare. Än igår kunde de liberala ställa demokratins dygder mot totalitarismens fasor, samtidigt som revolutionärerna förkastade den formella demokratins skeninrättningar i namn av en mer verklig, kommande demokrati. Detta hör idag till en svunnen tid. På samma gång som vissa regeringar sysslar med att exportera demokrati med vapenmakt, finns det en reaktionär intelligentia som i alla aspekter av det offentliga och det privata livet vill avslöja den demokratiska individualismens olycksbådande symptom och egalitarismens katastrofala härjningar, som förstör alla kollektiva värden, framkallar en ny totalitarism och tvingar mänskligheten till självmord. För att förstå denna ideologiska mutation räcker det inte med att skriva in den i det globala pengastyrets samtid. Man måste gå tillbaka till den ursprungliga skandalen i idén om folkets styre och granska de komplexa kopplingarna mellan demokrati, politik, republik och representation. Med en sådan ansträngning kan det vara möjligt att bakom gårdagens halvhjärtade kärleksförklaringar och dagens hatiska raseriutbrott återfinna den demokratiska idéns ständigt nya och ständigt hotade subversiva kraft.
