Den tjeckisk-judiske författaren Karel Polácek (1892-1944?) är en av de stora humoristerna i den tjeckiska litteraturen. I Centraleuropas livaktiga judiska kultur var anekdoten ett viktigt inslag. I sin inledning till Judiska anekdoter skriver Polácek att den judiska anekdoten är det judiska folkets poetiska uttryckssätt. Anekdoterna beskriver ofta en vardaglig situation och språket är rappt och enkelt. De är självironiska, osentimentala och rättframma. Det skämtas friskt med egenskaper som snålhet, oginhet och bristande kulturell bildning, och de logiska kullerbyttorna är många. Anekdoterna befolkas av handelsresande, affärsinnehavare, rabbiner, vaktmästare i synagogor, judiska tiggare (snorer). Polácek var en framstående kännare av de judiska anekdoterna. Hans insats bestod i att samla, återberätta och publicera dem - först i tidningar och därefter i bokform (första upplagan 1933). Polácek presenteras utförligt i ett efterord.

Den tjeckisk-judiske författaren Karel Polácek (1892-1944?) är en av de stora humoristerna i den tjeckiska litteraturen. I Centraleuropas livaktiga judiska kultur var anekdoten ett viktigt inslag. I sin inledning till Judiska anekdoter skriver Polácek att den judiska anekdoten är det judiska folkets poetiska uttryckssätt. Anekdoterna beskriver ofta en vardaglig situation och språket är rappt och enkelt. De är självironiska, osentimentala och rättframma. Det skämtas friskt med egenskaper som snålhet, oginhet och bristande kulturell bildning, och de logiska kullerbyttorna är många. Anekdoterna befolkas av handelsresande, affärsinnehavare, rabbiner, vaktmästare i synagogor, judiska tiggare (snorer). Polácek var en framstående kännare av de judiska anekdoterna. Hans insats bestod i att samla, återberätta och publicera dem - först i tidningar och därefter i bokform (första upplagan 1933). Polácek presenteras utförligt i ett efterord.

Den tjeckisk-judiske författaren Karel Polácek (1892-1944?) är en av de stora humoristerna i den tjeckiska litteraturen. I Centraleuropas livaktiga judiska kultur var anekdoten ett viktigt inslag. I sin inledning till Judiska anekdoter skriver Polácek att den judiska anekdoten är det judiska folkets poetiska uttryckssätt. Anekdoterna beskriver ofta en vardaglig situation och språket är rappt och enkelt. De är självironiska, osentimentala och rättframma. Det skämtas friskt med egenskaper som snålhet, oginhet och bristande kulturell bildning, och de logiska kullerbyttorna är många. Anekdoterna befolkas av handelsresande, affärsinnehavare, rabbiner, vaktmästare i synagogor, judiska tiggare (snorer). Polácek var en framstående kännare av de judiska anekdoterna. Hans insats bestod i att samla, återberätta och publicera dem - först i tidningar och därefter i bokform (första upplagan 1933). Polácek presenteras utförligt i ett efterord.