I Sverige har idag tre av de fyra storsta forskningsfinansiarerna en uttalad malsattning att inte bara stodja forskning utan aven att framja tillvaxt. Hur detta ska ga till i praktiken ar dock mer otydligt. De teorier som ofta tillampas for att uppna detta, t.ex. trippelhelix, nationella innovationssystem, kluster och andra organisationsmodeller for att stimulera innovation bygger pa tanken att olika kompetenser och organisationer ska kombineras i dynamiska samarbeten for att korta ned tiden fran forskning till tillampning. I denna avhandling visar jag hur ett forsknings- och utvecklingsprogram med bikrav att stimulera innovation genomfors i praktiken, och jag beskriver detta utifran flera analysnivaer. Jag visar att innovationspolicy har utgor en organiserande kraft som verkar pa sin omgivning och paverkar bade tradition och organisering av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Studien beskriver vilka problem som kan uppsta och diskuterar hur denna process kan forbattras sa att malen att stimulera innovation battre kan uppnas. Anvandningen av innovationsbegreppet kan utifran Serres och Luhmanns tankar i detta fall betraktas som en form av parasit, som biter sig fast i systemet och paverkar dess funktionssatt. Jag havdar att detta kan vara ett givande tankesatt kring hur vi kan forsoka paverka svarstyrda slutna system. Genom att flytta perspektivet fran en sekventiell top-down process dar en viss policy genom att implementeras ger en fran borjan planerad effekt (och dar eventuella avvikelser innebar en felaktig implementering), till att studera hur vi kan stora ett system i en viss riktning, kan vi battre forsta hur innovation kan stimuleras. Utifran det studerade fallet beskrivs en rad identifierade fenomen som kan vara till nytta for den som arbetar med liknande satsningar eller planerar ytterligare forskning inom detta omrade. Bland annat visar avhandlingen hur ett processperspektiv kan vara ett givande satt att studera inte bara strukturella aspekter utan ocksa systemens dynamik. Dessutom diskuteras begrepp som duala teknologier, immateriella rattigheter, behovsmotiverad forskning och konflikten mellan innovationsteorins olika analysnivaer
