Jämställdhet är det lika rättigheter och möjligheter eller är det minst 40 procent kvinnor i alla viktiga befattningar? Är kön en social konstruktion? Förslag till reformer för att öka jämställdheten är de grundade på beprövad erfarenhet eller åtminstone på vetenskap? Kvinnan, mannen, tidsandan och den fria tanken berättar om händelser som lett till iakttagelser och tankar. De har i sin tur lett till slutsatser i det perspektiv som ett långt aktivt liv kan ge. I det perspektivet går det att se skillnaden mellan väl grundade reformförslag och sådana som inte är stort mer än signalord.Göran C-O Claesson skrev om kvinnofrågan redan 1943. Som ordförande i Folkpartiets Ungdomsförbund 1959 valde han jämställdhet till sitt profilkrav. Han var vd i Studieförbundet Näringsliv och Samhälle under den tid utredningen Kvinnors liv och arbete pågick. Den lanserade 1962 begreppet könsroller som ledde till ett genombrott. Han har publicerat fakta/debattböcker, t ex Statens Ostyriga Utredande, romanen Läget under kontroll, ett flertal noveller och biografin Från livbåt till flytande palats. Anne-Marie Morhed har ett helt annat perspektiv när hon i Efterord kommenterar bokens innehåll. Hon doktorerade 1993 på en avhandling om hur kvinnofrågan utvecklades till kvinnovetenskap och har sedan varit verksam bland annat som universitetslektor, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning och utredare av lagstiftning mot diskriminering.

Jämställdhet är det lika rättigheter och möjligheter eller är det minst 40 procent kvinnor i alla viktiga befattningar? Är kön en social konstruktion? Förslag till reformer för att öka jämställdheten är de grundade på beprövad erfarenhet eller åtminstone på vetenskap? Kvinnan, mannen, tidsandan och den fria tanken berättar om händelser som lett till iakttagelser och tankar. De har i sin tur lett till slutsatser i det perspektiv som ett långt aktivt liv kan ge. I det perspektivet går det att se skillnaden mellan väl grundade reformförslag och sådana som inte är stort mer än signalord.Göran C-O Claesson skrev om kvinnofrågan redan 1943. Som ordförande i Folkpartiets Ungdomsförbund 1959 valde han jämställdhet till sitt profilkrav. Han var vd i Studieförbundet Näringsliv och Samhälle under den tid utredningen Kvinnors liv och arbete pågick. Den lanserade 1962 begreppet könsroller som ledde till ett genombrott. Han har publicerat fakta/debattböcker, t ex Statens Ostyriga Utredande, romanen Läget under kontroll, ett flertal noveller och biografin Från livbåt till flytande palats. Anne-Marie Morhed har ett helt annat perspektiv när hon i Efterord kommenterar bokens innehåll. Hon doktorerade 1993 på en avhandling om hur kvinnofrågan utvecklades till kvinnovetenskap och har sedan varit verksam bland annat som universitetslektor, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning och utredare av lagstiftning mot diskriminering.

Jämställdhet är det lika rättigheter och möjligheter eller är det minst 40 procent kvinnor i alla viktiga befattningar? Är kön en social konstruktion? Förslag till reformer för att öka jämställdheten är de grundade på beprövad erfarenhet eller åtminstone på vetenskap? Kvinnan, mannen, tidsandan och den fria tanken berättar om händelser som lett till iakttagelser och tankar. De har i sin tur lett till slutsatser i det perspektiv som ett långt aktivt liv kan ge. I det perspektivet går det att se skillnaden mellan väl grundade reformförslag och sådana som inte är stort mer än signalord.Göran C-O Claesson skrev om kvinnofrågan redan 1943. Som ordförande i Folkpartiets Ungdomsförbund 1959 valde han jämställdhet till sitt profilkrav. Han var vd i Studieförbundet Näringsliv och Samhälle under den tid utredningen Kvinnors liv och arbete pågick. Den lanserade 1962 begreppet könsroller som ledde till ett genombrott. Han har publicerat fakta/debattböcker, t ex Statens Ostyriga Utredande, romanen Läget under kontroll, ett flertal noveller och biografin Från livbåt till flytande palats. Anne-Marie Morhed har ett helt annat perspektiv när hon i Efterord kommenterar bokens innehåll. Hon doktorerade 1993 på en avhandling om hur kvinnofrågan utvecklades till kvinnovetenskap och har sedan varit verksam bland annat som universitetslektor, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning och utredare av lagstiftning mot diskriminering.