Radikalt lärjungaskap handlar om att följa Jesus i en efter­kristen tid. För att den kristna tron och församlingen ska visa sin relevans i vår tid måste vi på nytt sätta Jesus i centrum. Stuart Murray har lett det anabaptistiska nätverket i Stor­britannien sedan starten 1991. Boken utgår från nätverkets sju kärnvärderingar och beskriver hur lärjungaskap och församlingsliv kan se ut i ett efterkristet Europa. Samhället förändras och därför måste också kyrkan förändras för att vara trogen mot sin Herre och sitt uppdrag. Radikalt lärjungaskap visar hur en modern rörelse med rötter i den radikala reformationen på 1500-talet kan ge viktiga nycklar till kyrkan i vår tid. Stuart Murray, bosatt i Bristol, reser över hela världen och möter lokala församlingar, missionsorganisationer, samfunds­ledningar samt deltar i konferenser. Hans ämnesområden är bl a församlingsplantering, kyrkan i efterkristendomstiden och anabaptismen. Han har skrivit ett femtontal böcker och leder även Urban Expression som arbetar med kreativ församlingsplantering i utsatta storstadsområden. ”Vi upptäckte att mycket av den bästa undervisningen om gemenskaps­byggande, relationer, konflikthantering, hus­församlingar och fungerande församlingsliv fanns hos mennoniterna, som är anabaptisternas historiska arvtagare. Vi tog djupa intryck av hur vi skulle tänka lärjungaskap, medlemskap, gemenskapsliv, ledarskap och beslutsfattande.” Jonas Melin, ur förordet

Radikalt lärjungaskap handlar om att följa Jesus i en efter­kristen tid. För att den kristna tron och församlingen ska visa sin relevans i vår tid måste vi på nytt sätta Jesus i centrum. Stuart Murray har lett det anabaptistiska nätverket i Stor­britannien sedan starten 1991. Boken utgår från nätverkets sju kärnvärderingar och beskriver hur lärjungaskap och församlingsliv kan se ut i ett efterkristet Europa. Samhället förändras och därför måste också kyrkan förändras för att vara trogen mot sin Herre och sitt uppdrag. Radikalt lärjungaskap visar hur en modern rörelse med rötter i den radikala reformationen på 1500-talet kan ge viktiga nycklar till kyrkan i vår tid. Stuart Murray, bosatt i Bristol, reser över hela världen och möter lokala församlingar, missionsorganisationer, samfunds­ledningar samt deltar i konferenser. Hans ämnesområden är bl a församlingsplantering, kyrkan i efterkristendomstiden och anabaptismen. Han har skrivit ett femtontal böcker och leder även Urban Expression som arbetar med kreativ församlingsplantering i utsatta storstadsområden. ”Vi upptäckte att mycket av den bästa undervisningen om gemenskaps­byggande, relationer, konflikthantering, hus­församlingar och fungerande församlingsliv fanns hos mennoniterna, som är anabaptisternas historiska arvtagare. Vi tog djupa intryck av hur vi skulle tänka lärjungaskap, medlemskap, gemenskapsliv, ledarskap och beslutsfattande.” Jonas Melin, ur förordet

Radikalt lärjungaskap handlar om att följa Jesus i en efter­kristen tid. För att den kristna tron och församlingen ska visa sin relevans i vår tid måste vi på nytt sätta Jesus i centrum. Stuart Murray har lett det anabaptistiska nätverket i Stor­britannien sedan starten 1991. Boken utgår från nätverkets sju kärnvärderingar och beskriver hur lärjungaskap och församlingsliv kan se ut i ett efterkristet Europa. Samhället förändras och därför måste också kyrkan förändras för att vara trogen mot sin Herre och sitt uppdrag. Radikalt lärjungaskap visar hur en modern rörelse med rötter i den radikala reformationen på 1500-talet kan ge viktiga nycklar till kyrkan i vår tid. Stuart Murray, bosatt i Bristol, reser över hela världen och möter lokala församlingar, missionsorganisationer, samfunds­ledningar samt deltar i konferenser. Hans ämnesområden är bl a församlingsplantering, kyrkan i efterkristendomstiden och anabaptismen. Han har skrivit ett femtontal böcker och leder även Urban Expression som arbetar med kreativ församlingsplantering i utsatta storstadsområden. ”Vi upptäckte att mycket av den bästa undervisningen om gemenskaps­byggande, relationer, konflikthantering, hus­församlingar och fungerande församlingsliv fanns hos mennoniterna, som är anabaptisternas historiska arvtagare. Vi tog djupa intryck av hur vi skulle tänka lärjungaskap, medlemskap, gemenskapsliv, ledarskap och beslutsfattande.” Jonas Melin, ur förordet