Sagor och sägner från Sidenvägen Människor kan inte leva utan sagor och legender, och Orienten har alltid varit känd för sina underbara sagor. Vem känner inte till Scheherazades berättelser från boken ?Tusen och en natt?, papegojans sägner ur boken ?Tales of a parrot?, och många andra sagor och legender från fjärran land? Under medeltiden spred sig sagorna från Öst längs karavanvägarna, inte minst Sidenvägens, där kameler lastade med allehanda hantverk, siden och brokader, vandrade genom många länder från fjärran Kina till hjärtat av Europa. Karavanerna förde inte bara med sig materiella rikedomar från land till land, utan också andliga, däribland folklore. Sagorna, den ena vackrare än den andra, spreds från ett land till ett annat likt ljusstarka stjärnor i öknens natt, vilka förtrollade människor med sin skönhet, fick alla att häpna. Längs Sidenvägen, halvvägs mellan Kina och Europa, låg min hemstad Merv, en av två antika städer i det medeltida Centralasien som omnämns ?Tusen och en natt?. På vägen från Öst till Väst och från Väst till Öst, tillbringade medeltida karavaner flera dagar och nätter i den berömda karavanserajen i Merv som låg i den nuvarande turkmenska staden Mary, för att sedan fortsätta sin färd med fyllda lager av mat och vatten, men också efter att ha utbytt sagor och legender. Många generationer av turkmener har ärvt en orubblig dröm om rättvisa via vår digra sagoskatt som berättar om allt mellan mänsklig ondska och godhet, sagor som alltid styrkt och väglett oss. Det som är speciellt med turkmenska sagor, enligt mig, är att de formats av våra förfäders hårda levnadsvillkor. Eftersom de mestadels bott i den torra Karakumöknen, har de alltid drömt om blommande trädgårdar och blomsterrabatter. Det är därför vi ser en explosion av färger på de världsberömda turkmenska mattorna, vilka alltsedan sidenvägens tid och fram till idag kallas för mattor från Bukhara. I sagan kunde dessa ypperliga konsthantverk lätt förvandlas till flygande mattor, vilka förde ägarna långt bortom den grå vardagen till fjärran platser där de hjältemodiga besegrar mörka krafter för sedan kunna återvända hem med magiska upplevelser och nya kunskaper för allas och envars bästa. Sagan ansluter oss kanske bättre än någon annan genre till det förflutna. Via den får vi en föreställning om hur våra förfäder hade det vid sidan av historikernas oftast torra fakta, kan ana oss till vad generationerna före oss drömt om och om hur de föreställt sig framtiden. Däri ligger sagans styrka, den förenar då med nu, likt de talande mönstren i en med omsorg handknuten matta. Sagorna upphör aldrig att förvåna och fascinera även i en tid präglad av Internet, av rationalitet och förnuftstänkande. Så har det förstås alltid varit, tider har kommit och gått, imperier fötts och fallit, men sagan, ja, den har bestått! Läsare av denna bok kommer att få bekanta sig med ett urval av sagor från det forntida Merv, en av de mera bemärkta karavanserajerna eller skjutshållen längs Sidenvägen. Ak Welsapar

Sagor och sägner från Sidenvägen Människor kan inte leva utan sagor och legender, och Orienten har alltid varit känd för sina underbara sagor. Vem känner inte till Scheherazades berättelser från boken ?Tusen och en natt?, papegojans sägner ur boken ?Tales of a parrot?, och många andra sagor och legender från fjärran land? Under medeltiden spred sig sagorna från Öst längs karavanvägarna, inte minst Sidenvägens, där kameler lastade med allehanda hantverk, siden och brokader, vandrade genom många länder från fjärran Kina till hjärtat av Europa. Karavanerna förde inte bara med sig materiella rikedomar från land till land, utan också andliga, däribland folklore. Sagorna, den ena vackrare än den andra, spreds från ett land till ett annat likt ljusstarka stjärnor i öknens natt, vilka förtrollade människor med sin skönhet, fick alla att häpna. Längs Sidenvägen, halvvägs mellan Kina och Europa, låg min hemstad Merv, en av två antika städer i det medeltida Centralasien som omnämns ?Tusen och en natt?. På vägen från Öst till Väst och från Väst till Öst, tillbringade medeltida karavaner flera dagar och nätter i den berömda karavanserajen i Merv som låg i den nuvarande turkmenska staden Mary, för att sedan fortsätta sin färd med fyllda lager av mat och vatten, men också efter att ha utbytt sagor och legender. Många generationer av turkmener har ärvt en orubblig dröm om rättvisa via vår digra sagoskatt som berättar om allt mellan mänsklig ondska och godhet, sagor som alltid styrkt och väglett oss. Det som är speciellt med turkmenska sagor, enligt mig, är att de formats av våra förfäders hårda levnadsvillkor. Eftersom de mestadels bott i den torra Karakumöknen, har de alltid drömt om blommande trädgårdar och blomsterrabatter. Det är därför vi ser en explosion av färger på de världsberömda turkmenska mattorna, vilka alltsedan sidenvägens tid och fram till idag kallas för mattor från Bukhara. I sagan kunde dessa ypperliga konsthantverk lätt förvandlas till flygande mattor, vilka förde ägarna långt bortom den grå vardagen till fjärran platser där de hjältemodiga besegrar mörka krafter för sedan kunna återvända hem med magiska upplevelser och nya kunskaper för allas och envars bästa. Sagan ansluter oss kanske bättre än någon annan genre till det förflutna. Via den får vi en föreställning om hur våra förfäder hade det vid sidan av historikernas oftast torra fakta, kan ana oss till vad generationerna före oss drömt om och om hur de föreställt sig framtiden. Däri ligger sagans styrka, den förenar då med nu, likt de talande mönstren i en med omsorg handknuten matta. Sagorna upphör aldrig att förvåna och fascinera även i en tid präglad av Internet, av rationalitet och förnuftstänkande. Så har det förstås alltid varit, tider har kommit och gått, imperier fötts och fallit, men sagan, ja, den har bestått! Läsare av denna bok kommer att få bekanta sig med ett urval av sagor från det forntida Merv, en av de mera bemärkta karavanserajerna eller skjutshållen längs Sidenvägen. Ak Welsapar