Ak Welsapar – författare

Romanen Kobran handlar om tiden då Sovjetunionen föll sönder och vad som hände efteråt. Ur detta ondskans imperium uppstod det femton nya, oberoende stater. Vad som händer inom de oftast slutna gränserna kan bara de säga som lever i dessa länder och dagligen bär en helvetisk börda. De postsovjetiska staterna styrs idag av något slags herr kamrat president, som förkroppsligar det statistiska medelvärdet för en sovjetisk ledare och partifunktionär. En person vars navelsträng har blivit avklippt av Högsta kommunistiska partiskolan. Mot förmodan har denna ledartyp inte försvunnit under de nya förhållandena. Han har inte förpassats till historiens bakgårdar: tvärtom växlar han gestalt, anpassar sig, utvecklas och breder ut sig över sina revirgränser. Med sig har han sina nya idéer om hur världen ska byggas om och hur vi ska leva våra liv.

Boken belönades med Ukrainas Gogol Priset

Ingenting är som vanligt i den lilla fiskebyn vid Kaspiska havets kust. Myndigheterna har förbjudit fisket, och folket som i alla tider försörjt sig på det som havet ger ställs inför ett ultimatum när de förväntas överge livet vid havet. Staden och det moderna livet både hotar och lockar i periferin. Endast en man, fiskaren Araz, ­vågar protestera mot förändringarna. Samtidigt börjar den gamla legenden om flickan Aypi göra sig påmind hos byborna. För det sägs att blod som blivit orättfärdigt spillt aldrig vilar still. Den turkmenske författaren Ak Welsapar ­lever och verkar i Sverige. Legenden om Aypi är en sagolik berättelse där gammal folktro vävs in i en stark skildring av det vardagliga livet hos en ansatt befolkning. Ak Welsapar föddes 1956 i den före detta sovjetrepubliken Turkmeni­stan. Han lever sedan 1994 i exil i Sverige efter att han förföljts av den turkmenska regimen. På svenska finns sedan tidigare romanen Kobra (2011) utgiven. »Jag som levt ett tag i detta vackra, kärva land, jag kan bekräfta den storartade atmosfären i Ak Welsapars episka berättelse, och jag uppmanar alla läsare att själva uppleva den.« Brian Aldiss, författare och litteraturvetare

Romanen Kobran handlar om tiden då Sovjetunionen föll sönder och vad som hände efteråt. Ur detta ondskans imperium uppstod det femton nya, oberoende stater. Vad som händer inom de oftast slutna gränserna kan bara de säga som lever i dessa länder och dagligen bär en helvetisk börda. De postsovjetiska staterna styrs idag av något slags herr kamrat president, som förkroppsligar det statistiska medelvärdet för en sovjetisk ledare och partifunktionär. En person vars navelsträng har blivit avklippt av Högsta kommunistiska partiskolan. Mot förmodan har denna ledartyp inte försvunnit under de nya förhållandena. Han har inte förpassats till historiens bakgårdar: tvärtom växlar han gestalt, anpassar sig, utvecklas och breder ut sig över sina revirgränser. Med sig har han sina nya idéer om hur världen ska byggas om och hur vi ska leva våra liv.

AK WELSAPAR, türkmen ýazyjysy, Swesiýa Ýazyjylar guramasynyñ agzasy, Ýazyjylaryñ Halkara Pen-klubunyñ hormatly agzasy. Eserlerini türkmen, rus we swed dillerinde ýazýar. Böwsülen tümlük romanynyñ bas gahrymany Amansähet rehimsiz aganyñ eline galan ýetim. Ol öz dogumyna, zehinine daýanyp, ýokary bilim alýar, gysganç hem doñýürek agadan gutulýar, özbasdaklyk gazanýar. Emma agy-garany saýgardygyça ol has beter jemgyýetçilik garsylyklary bilen ýüzbe-ýüz bolýar. Gysga ömrüniñ soñky döwrüni Amansähet adamlardan uzakda, çölde geçirýär, ýöne ymgyr çölde-de jemgyýetiñ problemalary ony öz gününe goýanok. Her hal dogry söze, çyn söýgä, çynlakaý duýgulara sarpa goýýan ýas ýigit öz durmus ýörelgesine soñky demine çenli wepaly bolup galýar. Bu romany Türkmenistan nesirýaty 1992-nji ýylda çap etmelidi, ýöne TÜMLÜGIÑ goragynda sak duran resmi senzura kitabyñ okyjylara ýetmeginiñ öñüni aldy.

Boken innehåller många spännande lästimmar om exotiska djur och fåglar i ett exotiskt land. Men i deras beteende man kan ana oftast mänskliga karaktärer som goda och onda. Kanske är det därför som sagorna är spännande och lärorika på samma gång. Varför grodan kväker är den tredje volymen av turkmenska folksagor och översatt av Michael Welsapar. Han är 12 år. Han översätter sagorna från Turkmeniska till svenska för att göra de tillgängliga för alla barn.

Eger kolonial gara?lylyk milli gulçulygy we gara?kylygy a?latsa, onda milli gara?syzlyk ? ýagtylygy?, gra?dan azatlyklaryny?, erkinligi? döwri bolmaly. ?ol sebäpdenem SSSR imperiýasy ýykylyp, 1991-nji ýyly? 27-nji oktýabrynda Türkmenistan öz döwlet gara?syzlygyny yglan edenso?, halk hakyky erkinlige gara?ypdy. Eýse, bu arzuwlar hasyl boldumy? Näme sebäpden ýurtda adam hukuklary, söz we metbugat azatlygy ö?küdenem erbetle?di? Näme üçin azat saýlawlar elýetmez bolup galýar? Türkmenistanda nädip ba?istik diktatura döredi? Onu? kökleri nireden gaýdýar? Rehimsiz diktaturany? döremeginde türkmen intelligensiýasy, aýratynam döredijilik intelligensiýasy, aýry-aýry ?ahsyýetler nähili rol oýnadylar? Eli?izdäki kitapda bu soraglary? jogaplary agtarylýar.

Boken innehåller många spännande lästimmar om miljöer, människor, djur, fåglar och växter i ett exotiskt land. Men i deras beteende kan man oftast hitta allt som man dagligen kommer i kontakt här i Sverige, igenkännliga karaktärer som goda och onda. Men de karaktärerna i denna bok är lite överdrivna, som att man tittar på osynliga saker med förstorningsglas ? Kanske är det därför som sagorna är spännande och lärorika på samma gång.

?? ????????? ? ???????, ????. ??????? ? 1956 ???? ? ???? (????????????). ??????? ????????? ???????????? ??? ??. ?.?. ?????????? (1979) ? ?????? ???????????? ????? ????????????? ????????? ??. ?. ???????? (1989). ??????????? ?? ?????? ???????? 1970-?. ? 1993 ????, ???????????? ? ???? ?? ?????? ?? ??????????? ????????, ???????? ??? ?????? ? ???????? ????? ?????????????? ???-?????, ? ? 1994-?? ???? ??????????? ??????-?????? ?????? ????? ???? ?? ??????????? ??????????. ? 1994 ???? ????? ? ??????, ? 1996 ???? ???????? ?????? ????? ????????? ??????. ??? ???????????? ???????????? ?? ?????? ??????, ? ??? ????? ?? ???????????, ???????, ??????????, ???????????, ????????, ?????????, ????????, ??????????? ? ?? ????????? ?????? ??????? ?????????? ?????.

Sagor och sägner från Sidenvägen Människor kan inte leva utan sagor och legender, och Orienten har alltid varit känd för sina underbara sagor. Vem känner inte till Scheherazades berättelser från boken ?Tusen och en natt?, papegojans sägner ur boken ?Tales of a parrot?, och många andra sagor och legender från fjärran land? Under medeltiden spred sig sagorna från Öst längs karavanvägarna, inte minst Sidenvägens, där kameler lastade med allehanda hantverk, siden och brokader, vandrade genom många länder från fjärran Kina till hjärtat av Europa. Karavanerna förde inte bara med sig materiella rikedomar från land till land, utan också andliga, däribland folklore. Sagorna, den ena vackrare än den andra, spreds från ett land till ett annat likt ljusstarka stjärnor i öknens natt, vilka förtrollade människor med sin skönhet, fick alla att häpna. Längs Sidenvägen, halvvägs mellan Kina och Europa, låg min hemstad Merv, en av två antika städer i det medeltida Centralasien som omnämns ?Tusen och en natt?. På vägen från Öst till Väst och från Väst till Öst, tillbringade medeltida karavaner flera dagar och nätter i den berömda karavanserajen i Merv som låg i den nuvarande turkmenska staden Mary, för att sedan fortsätta sin färd med fyllda lager av mat och vatten, men också efter att ha utbytt sagor och legender. Många generationer av turkmener har ärvt en orubblig dröm om rättvisa via vår digra sagoskatt som berättar om allt mellan mänsklig ondska och godhet, sagor som alltid styrkt och väglett oss. Det som är speciellt med turkmenska sagor, enligt mig, är att de formats av våra förfäders hårda levnadsvillkor. Eftersom de mestadels bott i den torra Karakumöknen, har de alltid drömt om blommande trädgårdar och blomsterrabatter. Det är därför vi ser en explosion av färger på de världsberömda turkmenska mattorna, vilka alltsedan sidenvägens tid och fram till idag kallas för mattor från Bukhara. I sagan kunde dessa ypperliga konsthantverk lätt förvandlas till flygande mattor, vilka förde ägarna långt bortom den grå vardagen till fjärran platser där de hjältemodiga besegrar mörka krafter för sedan kunna återvända hem med magiska upplevelser och nya kunskaper för allas och envars bästa. Sagan ansluter oss kanske bättre än någon annan genre till det förflutna. Via den får vi en föreställning om hur våra förfäder hade det vid sidan av historikernas oftast torra fakta, kan ana oss till vad generationerna före oss drömt om och om hur de föreställt sig framtiden. Däri ligger sagans styrka, den förenar då med nu, likt de talande mönstren i en med omsorg handknuten matta. Sagorna upphör aldrig att förvåna och fascinera även i en tid präglad av Internet, av rationalitet och förnuftstänkande. Så har det förstås alltid varit, tider har kommit och gått, imperier fötts och fallit, men sagan, ja, den har bestått! Läsare av denna bok kommer att få bekanta sig med ett urval av sagor från det forntida Merv, en av de mera bemärkta karavanserajerna eller skjutshållen längs Sidenvägen. Ak Welsapar

?Kobra?, bir diktatörün tepelerine çöreklenmesini kabul eden insanlar?n trajedileri üzerine bir ?mesel-roman?. Romandaki olaylar?n arka plan?nda, art?k tarihe gömülen Sovyet düzeniyle, ac?mas?zl?kta ondan geri kalmayan yeni düzen var. ?nsan görünümüne bürünen Kobra, bu belan?n köklerine inebilmek için gerçeküstü bir dünyaya yurtlanmaya çal???r. Ancak, önceki düzende komünist lider, bugünkü düzendeyse insanlar?n al?nyaz?lar?n? elinde tutan, tek egemen Say?n Ba?kan Yolda?, Kobra?n?n bu çabalar?n?n kar??s?ndad?r.