När man börjar på Grad 1 förutsätts man ha gått igenom de två förberedande kurserna (Gitarr på riktigt, del 1 och del 2), som ger de grundläggande kunskaperna i spelteknik (handställning, anslagstekniker), att stämma gitarren (bara den saken är så svår att stämapparat rekommenderas), notkunskap med stamtoner och de första kromaterna. Tonernas belägenhet på greppbrädan har eleven lärt sig genom att spela på samma sträng i flera lägen och genom att lära sig de första lägesmodellerna (kvintmodellen i läge II/III och sextmodellen i lägen V, förutom läge I).
Skalspel, treklanger och tersstaplingar har varit en viktig del i detta. Förutom att på så sätt lära sig musikens material och verktygslåda har detta med att spela på en sträng en viktig positiv inverkan på vänsterhandens ställning. När det gäller högerhanden är problematiken med strängbyte en viktig anledning till att medvetandegöra vikten av fingersättning och -position. Viss tvåstämmighet har också introducerats i dessa kursböcker. Detta är alltså utgångspunkten när man börjar med Grad 1.
Här går vi vidare med skalspel – nu med fokus på de olika skalmodellerna (Grund-, Sekund-, Ters-, Kvint- och Sextmodellerna). Även treklanger, brutna ackord och arpeggion spelas i de olika lägena. Här kommer även en grundläggande musiklära in, med begrepp som grundton, tonika och skalans konstruktion, samt skillnaden mellan dur och moll.
Vi lägger särskilt fokus på tonarterna C-dur, a-moll, d-moll, F-dur, G-dur och g-moll. Tekniker som legato, pizzicato, och inte minst polyfonteknik introduceras eller fördjupas liksom uttrycksmedel som legato, staccato, frasering och dynamik. Tvåstämmighet, flerstämmighet, moderna klanger och samspel genom duos introduceras eller fördjupas. Särskilt fokus läggs på notskrivning, a prima vista-läsning och gehör. Dessutom introducerar vi konsten att ornamentera och improvisera.

När man börjar på Grad 1 förutsätts man ha gått igenom de två förberedande kurserna (Gitarr på riktigt, del 1 och del 2), som ger de grundläggande kunskaperna i spelteknik (handställning, anslagstekniker), att stämma gitarren (bara den saken är så svår att stämapparat rekommenderas), notkunskap med stamtoner och de första kromaterna. Tonernas belägenhet på greppbrädan har eleven lärt sig genom att spela på samma sträng i flera lägen och genom att lära sig de första lägesmodellerna (kvintmodellen i läge II/III och sextmodellen i lägen V, förutom läge I).
Skalspel, treklanger och tersstaplingar har varit en viktig del i detta. Förutom att på så sätt lära sig musikens material och verktygslåda har detta med att spela på en sträng en viktig positiv inverkan på vänsterhandens ställning. När det gäller högerhanden är problematiken med strängbyte en viktig anledning till att medvetandegöra vikten av fingersättning och -position. Viss tvåstämmighet har också introducerats i dessa kursböcker. Detta är alltså utgångspunkten när man börjar med Grad 1.
Här går vi vidare med skalspel – nu med fokus på de olika skalmodellerna (Grund-, Sekund-, Ters-, Kvint- och Sextmodellerna). Även treklanger, brutna ackord och arpeggion spelas i de olika lägena. Här kommer även en grundläggande musiklära in, med begrepp som grundton, tonika och skalans konstruktion, samt skillnaden mellan dur och moll.
Vi lägger särskilt fokus på tonarterna C-dur, a-moll, d-moll, F-dur, G-dur och g-moll. Tekniker som legato, pizzicato, och inte minst polyfonteknik introduceras eller fördjupas liksom uttrycksmedel som legato, staccato, frasering och dynamik. Tvåstämmighet, flerstämmighet, moderna klanger och samspel genom duos introduceras eller fördjupas. Särskilt fokus läggs på notskrivning, a prima vista-läsning och gehör. Dessutom introducerar vi konsten att ornamentera och improvisera.

När man börjar på Grad 1 förutsätts man ha gått igenom de två förberedande kurserna (Gitarr på riktigt, del 1 och del 2), som ger de grundläggande kunskaperna i spelteknik (handställning, anslagstekniker), att stämma gitarren (bara den saken är så svår att stämapparat rekommenderas), notkunskap med stamtoner och de första kromaterna. Tonernas belägenhet på greppbrädan har eleven lärt sig genom att spela på samma sträng i flera lägen och genom att lära sig de första lägesmodellerna (kvintmodellen i läge II/III och sextmodellen i lägen V, förutom läge I).
Skalspel, treklanger och tersstaplingar har varit en viktig del i detta. Förutom att på så sätt lära sig musikens material och verktygslåda har detta med att spela på en sträng en viktig positiv inverkan på vänsterhandens ställning. När det gäller högerhanden är problematiken med strängbyte en viktig anledning till att medvetandegöra vikten av fingersättning och -position. Viss tvåstämmighet har också introducerats i dessa kursböcker. Detta är alltså utgångspunkten när man börjar med Grad 1.
Här går vi vidare med skalspel – nu med fokus på de olika skalmodellerna (Grund-, Sekund-, Ters-, Kvint- och Sextmodellerna). Även treklanger, brutna ackord och arpeggion spelas i de olika lägena. Här kommer även en grundläggande musiklära in, med begrepp som grundton, tonika och skalans konstruktion, samt skillnaden mellan dur och moll.
Vi lägger särskilt fokus på tonarterna C-dur, a-moll, d-moll, F-dur, G-dur och g-moll. Tekniker som legato, pizzicato, och inte minst polyfonteknik introduceras eller fördjupas liksom uttrycksmedel som legato, staccato, frasering och dynamik. Tvåstämmighet, flerstämmighet, moderna klanger och samspel genom duos introduceras eller fördjupas. Särskilt fokus läggs på notskrivning, a prima vista-läsning och gehör. Dessutom introducerar vi konsten att ornamentera och improvisera.