När man börjar på Grad 2 förutsätts man ha gått igenom de två förberedande kurserna (Gitarr på riktigt, del 1 och del 2) samt Den Klassiska Gitarren -  Grad 1.De förstnämnda ger de grundläggande kunskaperna i spelteknik (handställning, anslagstekniker), att stämma gitarren, notkunskap med stamtoner och de första kromaterna. Tonernas belägenhet på greppbrädan har eleven lärt sig genom att spela på samma sträng i flera lägen och genom att lära sig de första lägesmodellerna (kvintmodellen i läge II/III och sextmodellen i lägen V, förutom läge I).I Grad 1 gick vi vidare med skalspel – nu med fokus på de olika skalmodellerna (Grund-, Sekund-, Ters-, Kvint- och Sextmodellerna). Även treklanger, brutna ackord och arpeggion spelades i de olika lägena.Här kommer även en grundläggande musiklära in, med begrepp som grundton, tonika och skalans konstruktion, samt skillnaden mellan dur och moll. Vi lade särskilt fokus påtonarterna C-dur, a-moll, d-moll, F-dur, G-dur och g-moll. Tekniker som legato, pizzicato, och inte minst polyfonteknik introducerades eller fördjupades liksom uttrycksmedel som legato, staccato, frasering och dynamik. Tvåstämmighet, flerstämmighet, moderna klanger och samspel genom duos introducerades eller fördjupades. Särskilt fokus lades på notskrivning, a prima vista-läsning och gehör. Dessutom introducerade vi konsten att ornamentera och improvisera. I Grad 2 går vi vidare med skalspel – nu med introduktion av ett första skalmönster, där terssprånget ingår. Det ger en första möjlighet att systematiskt öva in placeringen av ersättningsfingrar. Mönster introduceras även när det gäller treklanger och brutna ackord. Stort utrymme ges till eleven att skapa själv i samband med skalövningarna. Att spela skalor och tre- och fyrklanger på en sträng stärker inte bara handen och precisionen vid lägesväxling, utan självklart också den tonala känslan. De första parallellerna (ters-) övas i dur-tonarterna. Vi lägger särskilt fokus på tonarterna G-dur, C-dur, a-moll och e-moll. Varje tonartsavsnitt har också en avdelning där notskrivning och a prima vista-spel övas – liksom gehöret, som får träna igenkänningen av de flesta intervall. Vi går vidare med tvåstämmighet, flerstämmighet, moderna klanger och samspel genom duos, samt konsten att ornamentera och improvisera.

När man börjar på Grad 2 förutsätts man ha gått igenom de två förberedande kurserna (Gitarr på riktigt, del 1 och del 2) samt Den Klassiska Gitarren -  Grad 1.De förstnämnda ger de grundläggande kunskaperna i spelteknik (handställning, anslagstekniker), att stämma gitarren, notkunskap med stamtoner och de första kromaterna. Tonernas belägenhet på greppbrädan har eleven lärt sig genom att spela på samma sträng i flera lägen och genom att lära sig de första lägesmodellerna (kvintmodellen i läge II/III och sextmodellen i lägen V, förutom läge I).I Grad 1 gick vi vidare med skalspel – nu med fokus på de olika skalmodellerna (Grund-, Sekund-, Ters-, Kvint- och Sextmodellerna). Även treklanger, brutna ackord och arpeggion spelades i de olika lägena.Här kommer även en grundläggande musiklära in, med begrepp som grundton, tonika och skalans konstruktion, samt skillnaden mellan dur och moll. Vi lade särskilt fokus påtonarterna C-dur, a-moll, d-moll, F-dur, G-dur och g-moll. Tekniker som legato, pizzicato, och inte minst polyfonteknik introducerades eller fördjupades liksom uttrycksmedel som legato, staccato, frasering och dynamik. Tvåstämmighet, flerstämmighet, moderna klanger och samspel genom duos introducerades eller fördjupades. Särskilt fokus lades på notskrivning, a prima vista-läsning och gehör. Dessutom introducerade vi konsten att ornamentera och improvisera. I Grad 2 går vi vidare med skalspel – nu med introduktion av ett första skalmönster, där terssprånget ingår. Det ger en första möjlighet att systematiskt öva in placeringen av ersättningsfingrar. Mönster introduceras även när det gäller treklanger och brutna ackord. Stort utrymme ges till eleven att skapa själv i samband med skalövningarna. Att spela skalor och tre- och fyrklanger på en sträng stärker inte bara handen och precisionen vid lägesväxling, utan självklart också den tonala känslan. De första parallellerna (ters-) övas i dur-tonarterna. Vi lägger särskilt fokus på tonarterna G-dur, C-dur, a-moll och e-moll. Varje tonartsavsnitt har också en avdelning där notskrivning och a prima vista-spel övas – liksom gehöret, som får träna igenkänningen av de flesta intervall. Vi går vidare med tvåstämmighet, flerstämmighet, moderna klanger och samspel genom duos, samt konsten att ornamentera och improvisera.