"Ur ett historiskt perspektiv har allting relevans": är ett recept utskrivet från en ensamboende; dikterna har framkommit genom en intensiv och smärtstillad födsel; de har lästs och slipats av förändringar, knapptryckningar, i ett långsamt nötande mellan arbetssätt och förhållningssätt mot den möjliga dikten och dess möjliga tillblivelse; obesvarade samtal, mjältförvirring, diagnos­olikheter – den hemmakokade absinthen och de allt mer återanvända flyttkartongerna har alla varit styrande; liksom ett vittrande av ikonerna som en gång byggt denna ruttnande kropp, denna slutförvaring och de tillbringare av plast, glas och keramik som alla färgats av galla och åter och. Författarens bildvärld härstammar ursprungligen från begärets, anarkismens, från gatornas torg och de vätskor som flyter där och de människor som flyter där och poeten har endast strukit med sin hand över sina ögon och druckit sitt kaffe för att det ska framträda tydligare.

"Ur ett historiskt perspektiv har allting relevans": är ett recept utskrivet från en ensamboende; dikterna har framkommit genom en intensiv och smärtstillad födsel; de har lästs och slipats av förändringar, knapptryckningar, i ett långsamt nötande mellan arbetssätt och förhållningssätt mot den möjliga dikten och dess möjliga tillblivelse; obesvarade samtal, mjältförvirring, diagnos­olikheter – den hemmakokade absinthen och de allt mer återanvända flyttkartongerna har alla varit styrande; liksom ett vittrande av ikonerna som en gång byggt denna ruttnande kropp, denna slutförvaring och de tillbringare av plast, glas och keramik som alla färgats av galla och åter och. Författarens bildvärld härstammar ursprungligen från begärets, anarkismens, från gatornas torg och de vätskor som flyter där och de människor som flyter där och poeten har endast strukit med sin hand över sina ögon och druckit sitt kaffe för att det ska framträda tydligare.

"Ur ett historiskt perspektiv har allting relevans": är ett recept utskrivet från en ensamboende; dikterna har framkommit genom en intensiv och smärtstillad födsel; de har lästs och slipats av förändringar, knapptryckningar, i ett långsamt nötande mellan arbetssätt och förhållningssätt mot den möjliga dikten och dess möjliga tillblivelse; obesvarade samtal, mjältförvirring, diagnos­olikheter – den hemmakokade absinthen och de allt mer återanvända flyttkartongerna har alla varit styrande; liksom ett vittrande av ikonerna som en gång byggt denna ruttnande kropp, denna slutförvaring och de tillbringare av plast, glas och keramik som alla färgats av galla och åter och. Författarens bildvärld härstammar ursprungligen från begärets, anarkismens, från gatornas torg och de vätskor som flyter där och de människor som flyter där och poeten har endast strukit med sin hand över sina ögon och druckit sitt kaffe för att det ska framträda tydligare.