"Förvrängningar" innehåller essäer om bland annat metatextens ställning i konstnärlig forskning, musik och politik, den historiska romanens problem, countrymusiken som kritik och motstånd och Julio Cortázars och Torbjörn Elenskys litterärt iscensatta sabotage mot berättelsen.
”Ordet förvrängning kan väcka en eller annan fråga. Konsten förvränger väl inte? Den skildrar eller speglar en verklighet. Och forskningen ska väl vara objektiv? För egen del är jag övertygad om att den idén rymmer ett rejält mått självbedrägeri. All förståelse är kodad, präglad av våra erfarenheter och tidigare förståelse. Det finns inte heller någon konst eller forskning som fångar fenomenet i dess obefläckade renhet, en insikt som inte minst präglat den konstnärligt kvalificerade och filosofiskt reflekterade historiska romanen de senaste årtiondena. Problemet ställs också på sin spets i diskussionen om konstnärlig forskning, en verksamhet där den forskande konstnären ofta analyserar sitt eget verk.” (ur förordet)
Magnus Eriksson är lärare i kritiskt och kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet och har skrivit litteratur- och musikkritik i trettio år. Han har tidigare gett ut "Porträtt: Essäer om diktare och musiker" på Trolltrumma.
