Tre städer. Tre möten. Tre berättelser.

Är du tillräckligt främmande kan du hitta närhet var som helst.

I Historier om tröst visar norska Ida Hegazi Høyer hur möten med nya platser och människor kan få oss att ifrågasätta vilka vi är, hur vi ser på oss själva eller vill bli sedda. Hur språket, eller språklösheten, kan kasta oss ut ur det trygga och välbekanta, men också föra oss samman. Det handlar om vanor och begär, om förlustelse och förtappelse, och om makten i det tillfälliga. Om hur osynlig skillnaden kan vara mellan ensamhet och tillhörighet liksom gränsen mellan att älska och att utnyttja någon.

Ida Hegazi Høyers prosa är intensiv, mörk och skarp, och de tre kammarspel hon iscensätter i Historier om tröst är samtidigt subtilt kopplade till centrala politiska och sociala frågor i dagens Europa.

*

"[...] historierna glimmar som svarta diamanter. Prosan är tät, skarp och intensiv, boken omöjlig att lägga ifrån sig."
- Yukiko Duke, Vi Läser

"[...] suggestivt och spännande, dovt otäckt [...] Det är en fascinerande sort, människodjuret. Inte minst när hon försöker ligga sig lycklig." 
- Jenny Aschenbrenner, SvD

"Intelligent triptyk över uppvaktningens skådespel." 
- Henrik Sahl Johansson, Uppsala Nya Tidning

"Ida Hegazi Høyer skriver rått, ömt och fantastiskt bra om ensamhet och intimitet [...] en bok som förenar originellt språk, tematisk djärvhet och observationsförmåga med en stark önskan att säga något existentiellt sant om att vara en kropp i världen."
- Verdens Gang (NO)

"Att läsa Ida Høyer är som att bli bergtagen, man är med på en resa som man aldrig visste fanns och som man inte kan föreställa sig var den slutar." 
- Fædrelandsvennen (NO)

"[...] en hämningslös njutning."
- Hamar Arbeiderblad (NO)

Tre städer. Tre möten. Tre berättelser.

Är du tillräckligt främmande kan du hitta närhet var som helst.

I Historier om tröst visar norska Ida Hegazi Høyer hur möten med nya platser och människor kan få oss att ifrågasätta vilka vi är, hur vi ser på oss själva eller vill bli sedda. Hur språket, eller språklösheten, kan kasta oss ut ur det trygga och välbekanta, men också föra oss samman. Det handlar om vanor och begär, om förlustelse och förtappelse, och om makten i det tillfälliga. Om hur osynlig skillnaden kan vara mellan ensamhet och tillhörighet liksom gränsen mellan att älska och att utnyttja någon.

Ida Hegazi Høyers prosa är intensiv, mörk och skarp, och de tre kammarspel hon iscensätter i Historier om tröst är samtidigt subtilt kopplade till centrala politiska och sociala frågor i dagens Europa.

*

"[...] historierna glimmar som svarta diamanter. Prosan är tät, skarp och intensiv, boken omöjlig att lägga ifrån sig."
- Yukiko Duke, Vi Läser

"[...] suggestivt och spännande, dovt otäckt [...] Det är en fascinerande sort, människodjuret. Inte minst när hon försöker ligga sig lycklig." 
- Jenny Aschenbrenner, SvD

"Intelligent triptyk över uppvaktningens skådespel." 
- Henrik Sahl Johansson, Uppsala Nya Tidning

"Ida Hegazi Høyer skriver rått, ömt och fantastiskt bra om ensamhet och intimitet [...] en bok som förenar originellt språk, tematisk djärvhet och observationsförmåga med en stark önskan att säga något existentiellt sant om att vara en kropp i världen."
- Verdens Gang (NO)

"Att läsa Ida Høyer är som att bli bergtagen, man är med på en resa som man aldrig visste fanns och som man inte kan föreställa sig var den slutar." 
- Fædrelandsvennen (NO)

"[...] en hämningslös njutning."
- Hamar Arbeiderblad (NO)