I början av förra seklet lämnar en familj sitt gula hus i Sorrento, på den italienska Amalfikusten, för att slå sig ner i Argentina.
Förtrollade av Atlantens pärla, Mar del Plata, då fortfarande i sin fulla aristokratiska prakt, med sitt kasino och sin strandpromenad i trä, finner de ett hem i stadsdelen La Perla.
Med sig har de en lång tradition som krögare och hotellägare.
De öppnar Trattoria Napolitana Vespolini. En mytomspunnen institution där de skapar en pastasort, som italienarna inte skulle känna igen, men som lyckats finna sig en plats i de flesta argentinska hem, döpt efter staden de emigrerat ifrån. Denna fyllda kudde i tomatsås får folk att valfärda till matsalen där tallrik på tallrik slickas ren. Men lika mycket kommer gästerna för det som sker i det öppna köket. Där kökskniven slås ner i skärbrädan i vredesmod. Där maktkamper utspelas. I centrum för detta skådespel står Chiche, yngst i den stora syskonskaran och den excentriska ledaren över restauranggolvet. Vid familjebordet sitter hans vänner och syskon med sina barnbarn och barnbarnsbarn. Runt dem virvlar de lojala och färgstarka kokerskorna och servitörerna.
Virginia Higa berättar sin släkts historia med vemod och glädje, humor och sorg. En generations öden genom dess familjära lexikon, orden som formar deras världsbild, moral och avgränsning mot världen, en blandning av napoletanskan och spanskan, som följer dem genom kärlek och sorg, längtan och ensamhet, ända in i döden.
Som i de bästa italienska komedierna blandas och förvirras alla dessa känslor, där skratten och gråten ligger nära varandra, där livet och döden vandrar sida vid sida.
