Före lönearbetets genomslag fick flertalet av de arbetsföra försöka pussla ihop sin försörjning genom att kombinera ett antal olika sysslor. Vi är väl medvetna om att det bakom titlar som bonde, piga, soldat eller änka kan dölja sig en mängd olika sysslor och försörjningsstrategier. Bidragen i denna antologi, tillkomna inom eller i relation till forskningsprojektet Kvinnors arbete under tidig svensk industrialisering – konstruktion och realitet, bidrar till att belysa denna komplicerade verklighet. En utgångspunkt är de uppgifter som återfinns i Tabellverket, den omfattande insamling av uppgifter om människors sysselsättning, försörjning, ålder, hälsa och familjeförhållanden som skedde i Sverige 1750–1850, och som var en föregångare till Statistiska Centralbyrån. Bidragen av Inger Jonsson, Fredrik Sandgren, Marie Ulväng och Carolina Uppenberg försöker dock på olika sätt att använda, utveckla, problematisera och komma bakom bilden av sysselsättning Tabellverket ger oss. Bidragen visar på värdet av att kombinera statistiken med andra källor, men även på vilka ytterligare frågor som blir intressanta när man vrider och vänder på Tabellverkets material. Antologin avslutas med ett efterord av professor Maria Ågren.

Före lönearbetets genomslag fick flertalet av de arbetsföra försöka pussla ihop sin försörjning genom att kombinera ett antal olika sysslor. Vi är väl medvetna om att det bakom titlar som bonde, piga, soldat eller änka kan dölja sig en mängd olika sysslor och försörjningsstrategier. Bidragen i denna antologi, tillkomna inom eller i relation till forskningsprojektet Kvinnors arbete under tidig svensk industrialisering – konstruktion och realitet, bidrar till att belysa denna komplicerade verklighet. En utgångspunkt är de uppgifter som återfinns i Tabellverket, den omfattande insamling av uppgifter om människors sysselsättning, försörjning, ålder, hälsa och familjeförhållanden som skedde i Sverige 1750–1850, och som var en föregångare till Statistiska Centralbyrån. Bidragen av Inger Jonsson, Fredrik Sandgren, Marie Ulväng och Carolina Uppenberg försöker dock på olika sätt att använda, utveckla, problematisera och komma bakom bilden av sysselsättning Tabellverket ger oss. Bidragen visar på värdet av att kombinera statistiken med andra källor, men även på vilka ytterligare frågor som blir intressanta när man vrider och vänder på Tabellverkets material. Antologin avslutas med ett efterord av professor Maria Ågren.

Före lönearbetets genomslag fick flertalet av de arbetsföra försöka pussla ihop sin försörjning genom att kombinera ett antal olika sysslor. Vi är väl medvetna om att det bakom titlar som bonde, piga, soldat eller änka kan dölja sig en mängd olika sysslor och försörjningsstrategier. Bidragen i denna antologi, tillkomna inom eller i relation till forskningsprojektet Kvinnors arbete under tidig svensk industrialisering – konstruktion och realitet, bidrar till att belysa denna komplicerade verklighet. En utgångspunkt är de uppgifter som återfinns i Tabellverket, den omfattande insamling av uppgifter om människors sysselsättning, försörjning, ålder, hälsa och familjeförhållanden som skedde i Sverige 1750–1850, och som var en föregångare till Statistiska Centralbyrån. Bidragen av Inger Jonsson, Fredrik Sandgren, Marie Ulväng och Carolina Uppenberg försöker dock på olika sätt att använda, utveckla, problematisera och komma bakom bilden av sysselsättning Tabellverket ger oss. Bidragen visar på värdet av att kombinera statistiken med andra källor, men även på vilka ytterligare frågor som blir intressanta när man vrider och vänder på Tabellverkets material. Antologin avslutas med ett efterord av professor Maria Ågren.