Opuscula Historica Upsaliensia - Böcker

In this volume, three researchers engage with the practices of gender and the making of difference between men and women, between the feminine and the masculine, in late eighteenth and early nineteenth-century Sweden. Economic historian Hedvig Widmalm studies the intricate relationship between gender ideals as they were phrased in conduct books and the performative realities of every-day-life as they appear in the correspondences between husbands and wives. Historian Jessica Karlsson approaches work and the performative practices of time-use in late eighteenth and early nineteenth century gentry households. Who did what? Women or men? Young or old? High or low? Married or unmarried? Finally, textile historian Hanna Bäckström enters into the world of handiwork among mid-nineteenth century Swedish gentry women, and the performative nature of knitting, shaping ideals of social status as well as notions of feminine virtues. The three masters’ theses upon which the three chapters presented in this volume are based, were all written within the Faculty funded masters’ research node Early Modern Cultural History at Uppsala University.

Var det en tillfällighet att Nikolaj Bucharin och några andra av de mer kända bolsjevikledarna, vilka tillbringade en tid i exil i Skandinavien, senare kom att sträva efter ett mer demokratiskt, humant och bondevänligt Sovjetryssland? Den nordiska arbetarrörelsen påverkades av Oktoberrevolutionen och den Kommunistiska Internationalen. Men vilken roll spelade enskilda individer? Dessa och andra frågor söker denna bok att besvara utifrån tidigare delvis okänt material. Aleksander Kan, född 1925, är professor i historia vid universiteten i Uppsala och Oslo. Han disputerade i Sovjetunionen på en avhandling om de skandinaviska staternas utrikespolitik under andra världskriget (1966). Han har författat läroböcker för högskolan i svensk 1900-talsqistoria (1964) och i Skandinaviens historia (1971, 1980, översatt till fem språk).

The idea of an industrial revolution has frequently been challenged during the last decades. The commodity production which took place in the countryside and within the frame of the household is now being regarded as an important precursor of industry in the proper sense of the word. Thus, it would appear more apt to talk about an industrial evolution, at least in some cases. This volume presents a contribution to the international debate on early commodity production or protoindustrialisation. Contrary to what has often been the case, it does not deal with the textile trades but with the heavy branches of industry: the production of iron. Moreover, the focus is upon two countries which were somewhat peripheral from the point of view of Western Europe and hence less well-known in current research on these matters: Sweden and Russia in the period 1600-1900. The comparative approach allows the contributors to divulge many interesting differences and similarities that have not been elaborated previously. In the concluding section, some preliminary hypotheses concerning the prerequisites of industrialisation are formulated, hypotheses that could be valid not only for these countries but for Europe in general. The authors are historians and economic historians from the university of Uppsala (Sweden) and from the institute of history and archeology in Ekaterinburg (Russia).

The complex, baffling and exotic events of recent Latin America challenge conventional wisdom. Latin America's labyrinthine diversity is in a state of continual flux. Even though, Latin America's level of economic modernization places it within the confines of the Third World, the region has direct historical links to the North Atlantic industrial economy. Contemporary socio-political issues demonstrate that Latin America has not lost its colonial heritage or liberated itself from the burden of underdevelopment. It has been unable to seize its own destiny. The extreme affluence of the ruling elites as well as the poverty and misery of the lower classes are the most outstanding characteristics of a continent endowed with abundant natural resources. But even the most unexplored and remote frontiers already have their legal claimants. The present volume is an effort in synthesis, and written for anyone with a serious interest in Latin America. Hernán Homa is Docent in history at Uppsala University. Among his publications are: Colombian Archival Sources On Colonial Peru (1971), Hacia Una Historia De La.s Antiguas Civilizaciones Americanas (1984), Transport Modernization and Entrepreneurship in Nineteenth Century Colombia (1992). He has contributed articles to America Ind(gena, Journal of Latin American Studies, The Americas, and The Journal of Developing Areas.

Stormaktstiden var ett viktigt skede i den svenska historien. Mycket av det vi idag uppfattar som självklara delar av vårt moderna samhälle har sitt ursprung i utvecklingen under stormaktstiden. Samhället genomgick under denna tid en fundamental omstrukturering. Ett av de viktigare områdena var rättssystemet, där stora förändringar ägde rum med avseende på både administration, förvaltning och lagstiftning. I föreliggande skrift diskuteras rättssystemets förändringsprocess. Förändringarna var dock varken rätlinjiga eller enkla att genomdriva. Vi har koncentrerat oss på två aspekter av processen, nämligen kvinnornas roll och kommissionernas funktion.

Alla känner till Karl XII:s slag vid Narva år 1700, som slutade med triumf för de svenska vapnen, men som samtidigt innebar början till det svenska imperiets fall. Det andra slaget om Narva år 1704 gjorde slut på det svenska väldet i staden och hela Ingermanland. Narva hade då varit svenskt i nästan ett och ett kvarts sekel. Här söks svaren på två viktiga frågor: varför var Narva så värdefullt för den svenska statsmakten, och hur försökte denna tvinga igenom den svenska samhällsordningen i Östersjöprovinserna, där Balttyskarna sedan århundraden var det dominerande samhällskiktet? Trots att staden var multietnisk med sina tyska, svenska, ryska, finska och estniska innevånare, står konflikterna mellan de två starkaste grupperna – tyskarna och svenskarna – i centrum. Det handlar till synes mycket om nationella motsättningar, men det var inte nationella konflikter i nutida mening. Man stred om rollen om ”primus inter pares”, om at bli de mest privilegierade undersåtarna i det rike alla tillhörde. Den svenska statsmakten välkomnade ofta de rika, men suspekta, tyskarna hjärtligare än de fattiga, men trogna, svenskarna. Staten vinnlade sig m.a.o. om Narvas utveckling först och främst för att slå vakt om sina ekonomiska intressen, även om det handlade om strider kring kyrka och skola. Den s.k. tidigmodern statens centraliseringssträvanden, Vilket resulterade i Karl XI:s och Karl XII:s envälde. I det lilla syns konturerna av det stora. Studien är ett första led i en vidare jämförelse av vad denna centrala helstat kunde – och inte kunde – göra i det så heterogena samhälle den sökte behärska till fullo. Jaak Naber, född 1952, har efter universitetsstudier i Tartu varit forskare vid Estlands vetenskapsakademi, där han främst studerat det estländska skolväsendet i äldre tid. Han är f.n. doktorand vid historiska institutionen i Uppsala. Denna bok utgör en del av hans licentiatavhandling från 1994.

Europas expansion under 1500- och 1600-talen innebar att efterfrågan på järn ökade på världsmarknaden. Järn behövdes inte bara till vapen, stora mängder gick också åt för att förse de växande handelsflottorna med fartyg och de expanderande städerna med hus. Sverige blev under 1600-talet en ledande järnproducent i Europa, vilket innebar att riket tidigt integrerades i den europeiska världsmarknad som växte fram vid denna tid. Järnnäringens expansion medförde också förändringar av dess sociala organisation. Den småskaliga och hushållsbaserade produktionen fick ge vika för en storskalig tillverkning, ägd och administrerad av köpmän och handelskapitalister. Föreliggande studie diskuterar social- och könsarbetsfördelningen inom den svenska bergshanteringen under främst 1600- och 1700-talen. De båda begreppen genus och producentroll är centrala. Fördelningen av sysslor efter kön ses som nära relaterad till producentrollen och den sociala organiseringen av produktionen. Genom en studie av kvinnoarbetets utveckling vid Jäders bruk visas hur proletariseringsprocessen var en rörelse som inte bara drabbade mannen utan hela hushållet. Den innebar att kvinnan skars av från arbetsuppgifter hon tidigare hade haft inom ramen för familjeekonomin och att hennes insatser marginaliserades. Hon gick dessutom miste om den trygghet hushållsegendomen hade utgjort vid makens död. Änkor kom att bli en viktig målgrupp för tidens fattigomsorg. Urholkningen av hushållsproduktionen förefaller således i särskilt hög grad ha drabbat kvinnorna. Anders Florén är docent och lektor i historia vid Uppsala universitet. Han disputerade 1987 på avhandlingen,Disciplinering och Konflikt. Den sociala organiseringen av arbetet: läders bruk 1640-1750. Han arbetar för närvarande med att utveckla analysen av den svenska järnhanteringen i ett internationellt komparativt perspektiv.

Efter 1809 förpassades den östra riksdelen ut ur det svenska historiska medvetandet. Historien anpassades till att gälla det "egentliga" eller "riktiga" Sverige, mellan Ystad och Treriksröset. Det nya Sverige blev liktydigt med det forna Sverige i motsats till mera ovidkommande riksdelar på andra sidan Bottenviken och Ålands hav. En historisk kontinnuitet hade återskapats. I den gamla östra halvan, eller dagens Finland, har förhållandena däremot varit mera komplicerade. Hur skulle storfurstendömet av 1809 och republiken av 1917 relateras till det som varit innan? Hur tedde sig "finländarnas" roll i det gamla svenska riket? Till detta kommer ytterligare en inrikespolitisk strid mellan landets båda språkgrupper. Debatten kring dessa frågor har förts i Finland ända sedan det tidiga 1800-talet. Varje nationell enhet är behäftad med olika myter. Det finns ett behov att inför en rikssvensk läsekrets väcka tankar om synen på tiden bortom 1809 och att ge en viss insikt i hur tiden gestaltat sig inom finländsk historiografi. Utgångspunkten för detta arbete är synen på hur "Finland" blev en del av "Sverige" och hur denna syn färgats av samtidspolitiska förhållanden. Per Olof Sjöstrand, född 1964, har bedrivit universitetsstudier vid Åbo Akademi och är för närvarande verksam som doktorand vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet.

Sista veckan i juni 1995 anordnades Bergslagens kvinnodagar för första gången. Evenemanget gick av stapeln i herrgårdsparken i Surahammar. Varje förmiddag hela veckan höll inbjudna universitetsforskare populära föreläsningar i ett stort tält som blev både hett och fullsatt. Vädrets makter stod helt på arrangörernas sida och publiken strömmade till. Kvinnodagarna var ett led i arbetet med att starta Bergslagens kvinnomuseum och juniveckan kom att bli höjdpunkten på mer än ett års allt intensivare arbete för att förverkliga detta projekt. De föredrag som hölls under veckan har samlats i denna volym av Opuscula Historica Upsaliensia. Syftet med att starta ett kvinnomuseum är att belysa kvinnornas situation på ett sätt som ofta försummas av de etablerade museerna. Ambitionen är även att museet ska vara en plats för möten mellan forskare och historieintresserade kvinnor och män i Bergslagen. Bergslagens kvinnodagar var en sådan mötesplats som mötte stort gensvar hos de deltagande universitetsforskarna och hos dem som kom och lyssnade på föredragen.

Under första hälften av 1600-talet invandrade närmare ett tusen vallonska smeder, masugnsarbetare, kalare och skogshuggare till Sverige, värvade av tillika vallonska brukspatroner. Vallonernas roll för den svenska järnhanteringens utveckling har ofta lyfts fram i forskningen sa. väl som i mer populära framställningar. Men vilka kunskaper bar de med sig? Vilka kunskaper kunde de bära med sig? Genom att studera den tidigindustriella järnhanteringen i de södra Nederländerna under främst 1600- och 1700-talen försöker Anders Floren ge ett svar pä detta i denna bok. Samtidigt belyser han hur teknisk utveckling och arbetsorganisation under denna tid var starkt beroende av sa.väl det agrara samhällets som statsmaktens utseende. Pä sa sätt är studien också ett bidrag till en jämförande diskussionen om industrialiseringen före den industriella revolutionen, eller med en annan term "protoindustrialiseringen", inom olika näringar och skilda sociopolitiska miljöer. Anders Florén docent i historia vid Uppsala universitet och chef för Dalarnas forskningsråd. Disputerade 1987 pä avhandlingen Disciplinering och konflikt. Den sociala organiseringen av arbetet: Jäders bruk 1640-1750. Han har sedan fortsatt och fördjupat sina studier av arbetslivet inom den tidigindustriella järnhanteringen, bland annat genom internationella jämförelser med bruksindustrierna i Ryssland och Belgien. Förutom detta har han publicerat universitetsläroböcker i historisk teori och metod.

Sommaren 1990 spelades fotbolls-VM i Italien. Efter det tredje nederlaget i rad för det svenska landslaget, mot Costa Rica i Genua, kunde man på en kvällstidnings löpsedel läsa att händelsen drog "nationell skam" över Sverige. Att sportsidornas nationella retorik innehåller bombasmer och överdrifter är inte ovanligt, men var detta verkligen ett exempel på nationell vanära? Finns det inte andra, historiska exempel på när svenskarna upplevt nationell vanära, som till exempel Poltava 1709 eller Sveaborgs kapitulation 100 år senare? För att kunna tala om känslor av nationell skam måste det dock finnas en stark nationell medvetenhet hos befolkningen - något som inte kan tas för givet genom historien. Det är i huvudsak under de två senaste seklen som konstruktionen av ett specifikt svenskt kulturarv gjorts, liksom arbetet att göra människor delaktiga i detta. Fyra forskare presenterar här sina olika angreppssätt på frågan om nationens födelse. Henrik Höjer skriver om statistikens roll i det svenska nationsbygget. Stefan Johansson behandlar konstruktionen av nationen i historiska romaner kring mitten av 1800-talet. Samuel Edquists tema är vänstern och den svenska nationalismen kring sekelskiftet 1900. Lars Jönses gör oss uppmärksamma på hur territorierna vid samma tid nationaliserades.

Den 15 december 1898 disputerade Lydia Wahlström för vinnande av filosofisk doktorsgrad i historia vid Uppsala universitet. Detta innebar att hon blev den fjärde kvinnan i landet som nådde doktorsgraden och - efter Ellen Fries - den andra i historia. Lydia Wahlström kom att utföra en betydelsefull insats som historiker, författare och pedagog, och hon intog dessutom en ledande ställning inom den svenska kvinnorörelsen. Hundra år efter disputationen hyllades Lydia Wahlström med ett symposium vid Uppsala universitet kring hennes liv och gärning. I denna volym har samlats de föredrag som hölls vid symposiet.

Understanding how power works has always been regarded as a central responsibility for researchers in the social sciences. To look upon the issue in a geographically comparative perspective provides important advantages because then the scope for explaining power increases considerably. To study power in a chronologically comparative perspective adds yet another dimension to the question, and must involve historians. This is the point of departure of this volume, which sets out to describe and analyse the working of power in different social contexts and at different times. The authors do not, however, discuss just any social settings but focus explicitly on Sweden and the Southern Low Countries (present-day Belgium) in the early modern period. This book is the reult of a co-operative project involving the department of history at Uppsala University and the department of history at Louvain-la-Neuve.

Ofta sägs att nationalismen är ett modernt fenomen och en produkt av det kapitalistiska industrisamhället. Men även om nationalismen som ideologi inte uppstod förrän under 1800-talet står det klart att föreställningar om nationer och nationalitet också var i omlopp i äldre tider. Den moderna nationalismen har alltså en bortglömd förhistoria som är värd att lyfta fram. Denna antologi belyser några aspekter av den nationella föreställningsvärlden i det svenska 1700-talet, ett sekel inklämt mellan stormaktstidens götiska patriotism och 1800-talets idealistiska nationalism. Uppsatserna behandlar uttryck för det svenska på olika områden: i statsmaktens information till undersåtarna, i de styrdas appeller till överheten, i kyrkan och det religiösa livet, i elitens politiska kultur, samt i litteraturen, konsten och arkitekturen.

En person som har något i sin besittning är alltid värd större förtroende än den, som inget har. En kvinna bör i allmänhet inte tillåtas sköta egendom och ekonomi på egen hand. Men likväl finns det anledning att göra undantag för de kvinnor, som är kloka och vettiga. Så såg en av 1600-talets mest inflytelserika män (Claes Rålamb) på egendom och kön. För honom var egendom mer än bara en källa till välstånd: den gav också upphov till makt och socialt kapital. Kvinnors tillgång till egendom sågs som mer begränsad än mäns, och den var dessutom beroende av den enskilda kvinnans kvalifikationer. Dessa båda tankar – att egendom kan kopplas till makt och att tillgången till egendom sett olika ut för män och kvinnor – är centrala även i denna publikation. Här diskuterar en rad svenska historiker egendoms- och könsrelationer i ett tusenårigt perspektiv och med exempel från såväl städer som landsbygd.

Börden, svärdet och pengarna är viktiga komponenter i eliternas historia. Börden förknippas måhända främst med adel, men var central även för andra eliter. Svärdet symboliserar givetvis den militära karriären, men kan ses som ett attribut även för den civila ämbetsmannabanan. Pengarna slutligen är ett konkret uttryck det ekonomiska välstånd som framstår som ett av eliternas varumärken. Intresset för olika samhällseliter har under senare år växt sig allt starkare, inte minst inom humanistisk forskning. I denna antologi behandlas frågeställningar kring fenomenet eliter ur ett brett perspektiv. Detta inkluderar lokala såväl som nationella nivåer, informella såväl som formella arenor, kvinnliga såväl som manliga aktörer. Anslaget ger spännande inblickar i hur makt manifesterades, utövades och reproducerades, med hjälp av börden, svärdet och pengarna.

På framsidan ser vi ett monument över riksföreståndaren Sten Sture den äldre, som trots sin storlek för en undanskymd tillvaro bland de höga tallarna på en ås i Uppsala. När det invigdes 1925, efter mer än ett halvt sekels förberedelser, var Sten Sture en firad symbol för den svenska nationen. Men snart blev den typ av historisk nationalism som monumentet uttrycker omodern. Det är alltså ett utmärkt exempel på det förgångnas ständigt föränderliga roll. I tolv uppsatser behandlas här några av de sätt på vilka det förflutna synliggörs i samhället. Sturemonumentet är ett av dessa, och läsaren får dessutom stifta bekantskap med bland annat den excentriske 1700-talshistorikern Johan David Flintenberg och olika former av historieanvändande i Bosnien. Vetenskapen om hur man använt och beskrivit historien kallas historiografi. Det kan handla om identitetsskapande genom historien, de historiska vetenskapernas utveckling, historiens roll i politiken och om hur historia bäst förmedlas. Boken ger intresseväckande inblickar i detta växande forskningsfält.

Efter syndafloden, när krutröken lagt sig och de döda begravts – vad händer då? Hur påverkas tillvaron i ett samhälle som har genomlidit en svår kris? I den här boken undersöks efterspelet till en rad stora konflikter som drabbade Dalarna och Hälsingland under 1600-, 1700- och 1800-talet. Det handlar om häxprocesser, uppror och väckelser och om vad som hände efteråt – när oväsendet tystnat. I fem artiklar studeras konflikternas följder ur olika perspektiv. Vilka åtgärder vidtog överheten för att försöka återställa lugnet efter häxprocesser i olika tider? Hur hängde de ständigt återkommande religiösa konflikterna i vissa områden samman? På vilka sätt mindes man uppror och häxprocesser efteråt? Och hur kom det sig att trolldomsanklagelser ibland kunde skapa enighet och samhörighet istället för split och motsättningar?

Giftskandaler, sjukdomar och plågsamma djurtransporter har fått många konsumenter att tappa förtroendet för det moderna jordbruket. Småskaligt och närproducerat är numera honnörsord i livsmedelsdebatten. Marknaden för ekologisk mat har vuxit kraftigt under senare år. Ett inte alltför djärvt antagande är att de nya trenderna på marknaden gynnar småbrukare och ekobönder på den politiska arenan. För att klargöra de faktiska omständigheterna är ett historiskt perspektiv oundgängligt. De många tvära kasten i jordbrukspolitiken, det svenska EU-medlemskapet och de komplicerade beslutsstrukturerna på EU-nivå är väsentliga faktorer. I fokus för denna bok står bondeorganisationernas roll i jordbrukspolitiken under perioden 1967-2003. Dessa händelserika år innebar att spelreglerna ändrades gång på gång för alla inblandade parter. Den dominerande svenska bondeorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund har inte varit ensam om att vilja ha ett ord med i laget. Ekologiska Lantbrukarna, Förbundet Sveriges Småbrukare och Familjejordbrukarnas Riksförbund har också försökt hävda sina intressen. De tre organisationerna har tillämpat olika strategier med vitt skilda resultat som följd. Undersökningens ram utgörs av det policynätverk där jordbrukspolitiken utformas. Nätverket består av specialiserade politiker, statstjänstemän och organisationsföreträdare. De aktörer som ingår vill gärna exkludera utomstående, men Ekologiska Lantbrukarna har trots det manövrerat sig in. Varför just de lyckats medan de båda småbrukarförbunden misslyckats får här sin förklaring. Reine Rydén (född 1958) är fil. dr i historia. Han disputerade 1998 vid Göteborgs universitet på avhandlingen ”Att åka snålskjuts är icke hederligt”. De svenska jordbrukarnas organisationsprocess 1880-1947. Därefter har han arbetat som lärare och forskare, för närvarande vid Uppsala universitet. I denna bok redovisas forskningsprojektet ”Bönderna, marknaden och miljön”, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

Hur ska vi förstå den omsorg som ägnas åt den enskilda individen i vårt moderna samhälle? Det sätt på vilket Michel Foucault närmar sig denna fråga i termer av maktutövning och styrning har under de senaste åren erhållit ett ökat intresse inom humaniora och samhällsvetenskap. Avsikten med detta samlingsverk är att presentera aktuell svensk forskning som tar sin utgångspunkt i Foucaults begreppsapparat. Antologin inleds med två bidrag som teoretiskt och historiografiskt reflekterar över analysen av makt och styrning. Därefter följer en rad empiriska studier som ger spännande inblickar i bland annat svensk sinnessjukvårds rutiner under tidigt 1900-tal, 1800-talets förändrade definitioner av socialpolitik samt hur Ferdinand Tönnies distinktion mellan Gesellschaft och Gemeinschaft återanvänts i olika politiska och vetenskapliga sammanhang. Antologin avslutas med en artikel som med utgångspunkt från de övriga bidragen ställer frågor kring vad det innebär att utföra studier i Foucaults anda. Riddaren Antonius Block spelar schack med Döden. Michael Foucault definierade en gång makt som ett slags spel där spelets deltagare ständigt prövar olika metoder för att få ett övertag och slutligen uppnå seger. Makt kan således, eftersom människor alltid är inblandade, beskrivas som ett spel på liv och död.

År 1764: den 17-årige Lars Olofsson bestraffas av det svenska rättssystemet. Han förses med halsjärn inför ”en hel samling ungdom, som med tjenlig förestälning förmanades”. År 2001: en akademiker ur den svenska medelklassen studerar sin släkts historia. Vad binder samman dessa två händelser, som vid första påseende verkar så olika? Svaret är utbildning. Bestraffningen av Lars Olofsson utformades i fostrande syfte: åskådarna skulle lära sig något av straffet. Släktforskaren, å andra sidan, utbildar sig själv. Centralmaktens hårdhänta undervisning om rätt och fel har ersatts av individens eget kunskapssökande. Eller? I den här antologin får vi möta 1600- och 1700-talens unga brottslingar, dagens släktforskare, och en mängd lärare, elever, folkbildare, filantroper och lobbyister däremellan. Tillsammans berättar deras historier om hur bildning, i bred bemärkelse, format den moderna människan. Antologin inleds med ett förord där redaktörerna ger sitt förslag till hur bildningens funktion kan förstås i ett historievetenskapligt sammanhang: som ett verktyg för klassformering, för hantering av samhällets unga, och för skapande av identiteter. Den avslutas med en text som diskuterar hur dagens historiker bör ställa sig till en av de senaste utbildningspolitiska frågorna: bildandet av européer med hjälp av en gemensam historieskrivning inom EU.

When French Marshal Jean Baptiste Bernadotte was elected heir to the Swedish throne in 1810, a dramatic dynastic venture commenced. In an age of revolutions, marked by political as well as cultural upheavals, the commoner from Pau was transformed into King Charles XIV John and the head of a new royal dynasty in Sweden and Norway. Although fraught with challanges, the venture proved successful.As restoration set in, and the Napoleonides of Europe fell one after the other, Bernadotte held fast, and today the dynasty is approaching its bicentennial on the throne. In nine illustrated essays, the formation of a dynasty is explored as it unfolded in media such as state ceremonies, spatial arrangements, opera performances, publicity and panegyrics.

Nuförtiden är de flesta på det klara med var gränsen går mellan civila och militära organisationer. Ingen tar miste på vad och vem som hör till den ena respektive den andra. Så har det emellertid inte alltid varit. Under flera hundra år var i stället åtskillnaden mellan samhällets civila och militära sfärer mycket otydlig, ja, den fanns knappast. Civila behov och organisationer förutsatte och byggde på de militära - och vice versa. I denna bok tar tio historiker från olika lärosäten runt om i Sverige relationen mellan civilt och militärt till utgångspunkt för en diskussion om det tidigmoderna Sverige. Kanske kan denna relation fånga det speciella och tidstypiska? De olika sakområden som därmed blir belysta är bland annat social oro, äktenskapliga villkor, våldets normer, jakträtt, statlig förvaltning, böndernas rikspolitiska roll, civilisering, könsliga villkor inom det militära och tidens generella rättsuppfattning. Bokens huvudrubrik ger uttryck för hur bokens författare ser på dåtidens relation mellan civilt och militärt: sammanflätad.

Statsskulden har under lång tid uppfattats som en allvarlig ekonomisk och politisk belastning för varje land som har tvingats låna för att täcka nödvändiga behov. Åtskilliga bedömare - av olika politisk inriktning och i skilda historiska sammanhang - har därför framfört åsikten att skulden bör minskas eller helst avskaffas. Samtidigt har tillgång till lånade resurser varit oundgänglig för varje stat som har önskat konkurrera inom det internationella statssystem som växte fram i Europa under 1500- och 1600-talen. Utöver krig har lån också nyttjats för att finansiera infrastruktursatsningar och välfärdssystem. Statsskulden har således varit nödvändig för samhällens utveckling på samma gång som den ständigt har varit kritiserad. I denna volym undersöks de politiska debatter som fördes i Förenta Staterna och Sverige om statsskuldens organisering under 1700- och 1800-talen. Detta var en tid då de två staterna strävade efter att effektivisera sina finansiella institutioner samtidigt som relationerna mellan överhet och invånare omdefinierades. Det var också en tid då de båda staternas position och maktanspråk i världen förändrades. Artikelförfattarna visar att statsskuldsdebatterna i Sverige och Förenta Staterna berörde många centrala frågor kring hur statens utgifter skulle betalas och hur bördorna skulle fördelas. Här visas också hur de rådande maktförhållandena påverkade statsskuldens och i förlängningen statens politiska inriktning.

Varje människa som författar en skrift besitter värderingar, uppfattningar och åsikter som påverkar hur skriften kommer att se ut. Alla texter skrivs inte med det uttalade syftet att plädera för värderingar, men med största sannolikhet kommer de att lysa igenom ändå. Och även när författaren är ute efter att påverka kan det ofta vara en mer framgångsrik taktik att inte vara tydlig med vilka värden man vill förmedla, utan att i stället framställa dem underförstådda eller som bakomliggande förutsättningar i en fängslande berättelse. I denna bok presenteras ett antal artiklar skrivna av studenter och forskare inom humaniora. Författarna analyserar olika typer av texter som i någon mening kan sägas ge uttryck för officiella, eller åtminstone dominerande, värderingar och uppfattningar i Sverige under framför allt 1600- och 1700-talen. Genom de olika genrer som har analyserats, framgår var de dominerande politiska, religiösa och intellektuella krafterna i Sverige placerade sig själva och svenskarna vad gäller rätt och fel, sant och falskt, vi och dem.

Kommunikation mellan Sverige och Tyskland har alltid varit intensiv och berört i stort sett alla områden i samhället. Så även under 1900-talet som är den tid som bidragen i denna antologi behandlar. Artiklarna är skrivna av historiker och germanister och behandlar så olika teman som Fröbel-pedagogikens mottagande i Sverige, receptionen av Thomas Mann efter 1945, konflikterna kring utnämningen av svenska lektorer i Tyskland under den nationalsocialistiska diktaturen och DDR:s propaganda i Sverige. Kulturtransfer och kulturpolitik är de två teman som binder samman bidragen i denna antologi. Här behandlas frågor som rör överföringen av kulturella fenomen från Tyskland till Sverige och dessa fenomens mottagande och transformation. Här undersöks även hur språk och kultur i ordets vidaste mening har ingått som ett viktigt moment i den stadiga utrikespolitiken - både från tyskt och svenskt håll.

Revolutioner är stora omvälvningar i samhället där ett etablerat system ersätts av ett annat - ofta med hjälp av våld, alltid under häftiga former och genom konflikter som gör det svårt för revolutionärer som erövrat makten att ta ett steg eller ens blicka tillbaka. Gamla föreställningar och symboler har ingen plats i det nya samhälle som ska byggas utan revolutionen måste skapa sin egen kulturella bas. Det är dock aldrig nog att bara erövra makt. Maktinnehavet måste också godkännas av folket, annars får den nya regimen svårt att behålla styret. För att inte isolera sig från människor i allmänhet, som visserligen kan dela revolutionärernas politiska mål, men som oftast är mindre beredda att ge upp sina sedvänjor och traditioner, måste de revolutionära ledarna därför i någon utsträckning ta till sig, om inte det gamla samhällets värderingar så åtminstone dess symboler och traditioner, trots att dessa representerar just det system man vill bort ifrån. I den här boken beskrivs hur olika regeringar har ställts inför detta problem och hur de har försökt lösa det. Av exempel från bland annat de franska och ryska revolutionerna 1789 respektive 1917 samt den protestantiska reformationen i 1500-talets Västeuropa framgår att det inte är lätt att balansera mellan ideal och tradition. Hur mycket helgonkult kan c:n god protestant tolerera? Får en kommunist fira jul? Kan vi ha vackra monument kvar om de hyllar den gamla regimens tyranner? Hur förvaltarna av framgångsrika revolutioner har löst de frågorna skildras mellan dessa pärmar. Henrik Ågren är docent i historia, verksam vid Högskolan i Gävle och Uppsala universitet. Hans bok är tillkommen inom det YR-finansierade forskningsprojektet "Erik den helige - landsfader eller beläte? Synen på inhemska helgon i svensk historieskrivning under 1600- och 1700-talen".

Arbetet är en central del i människors liv. Det fyller våra dagar och våra tankar. Och detta är inget nytt - i vårt kulturarv finns många uttryck för tankar om arbete, både som möjlighet och som förbannelse. Där finns också idéer om hur arbetets organisation är kopplad till maktförhållanden i samhället. Det medeltida uttrycket "När Adam grävde och Eva spann, vem var då en adelsman?" vittnar om detta. Hur arbete organiseras i ett samhälle är alltså av stor vikt för de sociala relationerna. Arbetsdelningen mellan könen brukar till exempel betraktas som en viktig förklaring till bristande jämställdhet i det moderna samhället. Men hur såg egentligen arbetsdelningen mellan könen ut längre tillbaka i tiden, före år 1800, och var den även då den viktigaste källan till ojämlikhet? Eller berodde ojämlikheten på annat? Om detta vet vi fortfarande relativt lite. I Levebröd diskuterar en grupp historiker tidigmodern (ca 1500 till 1800) könsarbetsdelning. Med såväl svensk som internationell forskning som bas, belyser artiklarna betydelsen av sådant som formell reglering, nya kulturella ideal, växande marknader, statsmaktens expansion, social differentiering, mobilitet och arbetets rumsliga organisering. Syftet är både att fastställa vad vi vet och att kritiskt oGh innovativt peka på punkter där forskningen kan utvecklas. Författarna är verksamma inom projektet Genus och arbete i det tidigmoderna Sverige, som bedrivs vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, och som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.